Varelser vs Människor

Misty:

Jag förstår inte vad gumman gör så jag går förrvirrat omkring och spänner min båge och låtsas skjuta pilar.

Efter ett tag går gumman ut och jag går in för att se hur det är med Julie.
"Julie? Hur mår du?" frågar jag.

Julie:
Jag vaknar till
" Sådär..."
Svarar jag och ler lite snett.

Misty:

Jag kramar Julie och säger,
"Bra att du lever i alla fall...Hur ska vi göra med svarta mannen/kvinnan?"

Lissy:
" Jag vet inte..."
Suckar jag.
Jag reser mig mödosamt upp och kollar mig omkring
" Var är vi?"
Frågar jag

Misty:

"Uhm, vi är hos en gumma som är ganska bra på läkekonst." säger jag.
Jag går fram och tillbaka och tar plötsligt upp en pil och skjuter den i väggen av ren frustration.

Julie:
Jag nickar
" Så..."
Börjar jag
"Ska vi försöka hitta svarta kvinnan?"

Misty:

"Ja," svarar jag simpelt och går fram mot pilen i väggen.
Jag drar ut den och lägger tillbaka den i kogret.
Sen tittar jag snabbt på Julie och ler.
Jag börjar gå långsamt men ökar snabbt takten när jag kommer utanför torget.

Julie:
Jag staplar efter.
" Vart ska vi?"
Frågar jag
Jag drar handen genom håret och försöker hålla jämna steg med henne.

Misty:

Jag vänder mig om och ser på Julie.
"Skogen, svarta kvinnan."
Jag känner hur min mage kurrar.
"Slå läger där framme," jag pekar på en gräsplätt framför skogsbrynet. "jag jagar något åt oss. Du kan vila lite. Låter det bra?"
Jag ler mot Julie och känner hur adrenalinet pumpar genom min kropp.
Äntligen får jag jaga.

Julie:
" Visst."
Säger jag och ler lite
Jag är ytterst sugen på att jaga och att få springa runt men Misty har rätt... Jag är en så länge försvag...
Istället börjar jag samla ved.