Prs mellan PPP och Harry-Potter-Bokslukaren

Vi gick förvånade därifrån, och jag hade tusen frågor i huvudet.
(Måste bara ta en gif här...
)
Dumbledore var en stor man, kunde inte han göra det? Varför ville inte McGonagall att vi skulle göra det?
Nåja, frågorna fick vänta till klockan åtta.
"Vi borde ha lektion snart", sade jag.

"Ja", suckade jag. "Måste klockan gå så sakta?!"
Jag stönade. Vi hade nästan en hel dag kvar till klockan var åtta.
"Snart kommer min hjärna sprängas av alla frågor, och dessutom kommer jag säkerligen bli den mest korkade personen i världen!" fortsatte jag.

"Du är inte ensam", suckade jag.
Skolklockan ringde in. Det var dags för förvandlingskonst. Det var inte direkt mitt bästa ämne, men det gick ju an. Så var ju professor McGonagall lärare i det.

Jag och Jenny rusade till McGonagalls klassrum, för att inte komma för sent.
När vi kom rusandes in i klassrummet kom vi precis i tid. Jag passade på att studera professor McGonagall, om hon tänkte på uppdraget. Men där fanns ingenting. Hon hade suddat ut alla omisskännliga tecken på att hon precis pratat med rektorn, om Jenny och jag. Med oss till och med.

"Idag ska vi försöka oss på något som till och med andraårselever inte alltid behärskar", sade McGonagall, och hela klassen drog efter andan. "Vi ska prova att förvandra djur till vattenbägare. Ni kommer få en råtta av mig..." En råtta dök upp på varje bänk. "... och nu provar vvi formeln. Någon som vet vad den heter?"
Hermione räckte upp handen först av alla, men jagvar inte sen heller.
"Miss Granger?" sade McGonagall.
"Vera Verto." svarade Hermione stolt.

(Yey , kul lektion!!)

"Mycket bra, miss Granger", sa McGonagall, men hon verkade föga förvånad.
Vad kunde inte Hermione?
Jag gillade inte råttor särskilt mycket, men jag stod ut med de, om det var nödvändigt. Men jag kunde inte låta bli att rygga tillbaka lite när jag fick en stor grå råtta på min bänk. Det var, när jag tänker efter, motbjudande.

(Jag vet.. XD)

"Ni slår på råttan, tre gånger, ett, två, tre..." Hon slog på råttan i takt med numrerna hon sade. "... Vera verto."
Alla försökte gång på gång. Hermione lyckades på femte försöket, och vann tio poäng till Gryffindor.
Jag kunde inte behärska den förrän efter en halvtimma (även då hade mer än halva klassen inte lyckats), och professor McGonagall verkade tydligen riktigt imponerad.

(Måste sluta, heldå )

(Hejdå! )

Hermione lyckades som väntat först, efter bara fem försök. Med det gjort hade hon gett Gryffindor tio poäng.
Jag lyckades ungefär när Jenny gjorde det, sisådär en halvtimma in i lektionen. McGonagall verkade nästan utom sig av att ha tre duktiga elever i klassen. Men det kanske inte var så skickligt att förvandla en äcklig råtta till en skinande vattenbägare. Det var det knappast.

Jag sneglade bort mot Harry. Han och Ron hade inte kommit så värst långt (eller i alla fall; Ron hade inte kommit så långt). Harrys råtta blev lite högre och avlångare när han försökte.
Parvati Patil verkade ha tappat greppet helt. Hennes råtta förvandlades till en pytteliten råtta hela tiden, och Lavender Brown, som satt bredvid, var inte mycket bättre. Jag tänkte att det var otroligt att vi hade lyckats så bra.

Neville gick det däremot inte särskilt bra för. Det hände ingenting, absolut ingenting. Han såg bedrövat på sin råtta, som var angelägen om att ha Nevilles trollstav i sin ägo, vilket enligt min uppfattning snart skulle inträffa.