De utvalda

"Mmm." sa Eletha, men var glad att han tystnade, man visste aldrig vilkens öron som hörde dem. "Men du skall vara glad att du har en familj och att du kan besöka dem. Du kan även hjälpa dem med mat och pengar och så." ler hon lite halvt mot honom.

"Ja det ska jag nog...men att besöka de kan aldrig ersätta att bo med de" sa Ethan. Han ökade farten för att få bort sina dystra tankar. "Så vad är det här för en lord vi ska besöka?".

"Kanske inte, vet inte ja." sa hon eftersom hon hade inte en aning om familjelivet i sig. Hon ökar farten med honom och berättar, "Han äger ganska mycket mark, men drar in mest skatt på tull då han har en liten hamn. Kungen har inte fått in pengar för det." säger hon enkelt.

"Är det mest sådana här typer man får uppdrag för? För då verkar man inte behöva döda så många". Ethan ville absolut inte mörda eller skada, men hellre skada än att döda.

"Han tjänar inte mycket på att döda, tortera är bättre. Eller döda och tortera familjemedlemmar, särskilt barnen." sa Eletha tonlöst och blev blank i ögonen. "Då får man dem dit dem vill." mumlar hon fram. "Men ja de flesta uppdrag är såhär." säger hon och ser framåt

"Hemska sätt..." mumlade Ethan. Men han var åtminstone glad att den största delen av uppdragen var sådana här, han kunde skada honom på ställen han visste att man inte skadades så mycket av.

"Jo." säger Eletha och galopperar ut över den vida slätten, snabbt i hisnande fart gåt det och det röda håret flyger bakom henne som hon skulle kunna rida ifrån alla minnen, alla skrik, ja allt.

Ethan galopperade efter henne. Han njöt utav vinden och farten. Han förstod varför de rika alltid fick lära sig rida...

Hon stannar sedan och ler lätt mot honom, "Man gör allt för att slippa tänka på det, du kommer förstå." sa hon och suckade och önskade att han slapp lära sig det. Att han skulle slippa må som hon gjorde.

"Men jag vill inte förstå" tänkte Ethan tyst för sig själv. Han vill inte behöva ha mardrömmar som Eletha och gå med dåligt samvete hela tiden...
"Det är konstigt att kungen låter alla göra som de vill med dig" sa han plötsligt sen. "Du måste vara viktig för honom ju...tänk om någon lyckades skada dig?".