Scorpius & Rose, förbjuden kärlek (Next Generation)

Sen trycker hon sina läppar mot hans ordentligt, i en passionerad kyss som får dom båda att glömma allting, ingenting spelar längre någon roll där, för dom har varandra.
Naw!!! Usch vad sött!! ** Det där var typ mitt favoritcitat i hela berättelsen ♥
Ett tips bara är att tänka mer på tempuset, alltså tidsformen, så att det inte blandas "stannade" och "springer"
Men annars är det underbart att läsa, och jag längtar efter mer... Synd bara att den snart är slut :{
♥

Sååå underbar!

Jättebra! Bara ett kapitel kvar? Buhu!

mer du är grymm!

Freddelito Haha jag vet, och jag försöker att tänka på det och rätta när jag ser att det är fel!

Ledsen för det, men det är ju egentligen en vanesak nästan


--Stella♥

Jättebra!

Snälla lägg ut ett nytt kapitel snart!
SPRICKER snart av nyfikenhet!
En helt FANTASTISK berättelse!
♥

Okej... här kommer det...

DET SISTA KAPITLET



Först vill jag bara säga hur tacksam jag är för att ni har läst och (tydligen) gillat den här historien.
Jag trodde VERKLIGEN inte att så många skulle läsa den, och jag blir alldeles varm i hela kroppen när jag läser det ni skriver!
Länge har det här forumet en plats där jag har kunnat komma till när jag har varigt ledsen, uttråkad på landet, eller bara skrivsugen, och det har känts jättebra att kunna säga att jag skrev en historia, på 34 och en halv sidor, som folk faktiskt gillade.
Det här är den första fanfiction som jag har skrivit, som har fått mer än tio läsare och som jag överhuvudtaget har skrivit klart, så tack så HIMLA mycket!!!

OBS!!!!
I epilogen så fick jag inspiration från en fanfiction på instagram, jag kopierade den inte, men det var inte heller 100 % min idé!


Kapitel 28 (jag gråter för mig själv just nu lol)

När dom bryter kyssen för att få luft så ler båda två, Scorpius tittar in i Rose ögon och får en idé.
”Vänta lite”, säger han och går in i uppehållsrummet igen. Lite orolig sätter sig Rose ner på det kalla stengolvet igen och väntar på att han ska komma tillbaka. Hon behöver inte vänta länge, för snart kommer Scorpius utspringande igen, den här gången med en mugglarkamera i handen.
”En kamera?” säger Rose misstroget.
Scorpius bara skrattar och förklarar.
”Min morfar var en mugglare, han gav mig sin gamla kamera som min pappa sedan förtrollade, nu tar den foton som rör sig”.
”Okej, men vad ska vi göra med den?”
”Jag ska visa”, säger Scorpius bara, sen tar han tag i Rose hand och drar henne upp från golvet och upp för stentrapporna, ut från fängelsehålorna.
Dom springer ut på det gröna skolområdet, och ner till sjön där dom blev tillsammans.
”Jag tänkte” säger Scorpius och höjer kameran. ”Att vi borde ta ett romantiskt foto här nere vid sjön!”
Rose skrattar och nickar, och försöker släta till sitt hår lite.
”Gör inte så, du är vacker som du är”, säger Scorpius och blinkar åt henne. Hon pussar honom snabbt på kinden innan hon vänder sig mot kameran som Scorpius satte på en stor sten.
”okej, hur använder man den här stenåldersmaskinen nu då?”
Scorpius tar sig för hjärtat och låtsas bli sårad för piken om hans kamera, och får Rose att fnittra.
”Okej, på tre”, säger han när dom har fått ordning på kameran.
”Ett”, börjar Rose.
”Två”, fortsätter Scorpius.
”Tre!” säger dom tillsammans och knäpper fotot som framkallas direkt.
”Jag ser hemsk ut!” utbrister Rose när hon får se fotot.
Scorpius håller för sina öron.
”Aj, aj, aj, det gör ont i mina öron när du säger så där!”
Rose bara himlar med ögonen och räcker ut tungan åt honom.
”Vad ska du göra med bilden?” frågar hon sedan nyfiket. Scorpius bara flinar och gömmer den i en grenklyka i trädet där han brukade spionera på Rose.
Han tar fram sin trollstav och pekar på stammen där han med hjälp av magi ristar in två bokstäver.
S+R
”Charmigt”, skrattar Rose och ställer sig bredvid honom. Han lägger armen om hennes axlar och kollar ner på henne.
”Nu, när andra kommer se det här, så kommer dom förstå vad äkta kärlek är”.
Sen drar han henne intill sig och ger henne en lång kyss.


Epilog!
Många år senare, så blev en pojke förälskad i en flicka.
Vid det sjön delade dom sin första kyss.
”Vi är förevigt”, sa pojken.
”Förevigt”, höll flickan med.
Flickan sprang iväg, och skrattande jagade pojken efter henne.
Han hittade henne vid ett träd, hon stod och höll i någonting.
”Vad är det där?” frågade pojken, och la armarna runt midjan på flickan.
Hon visade honom bilden hon hade hittat, och log för sig själv.
”Det där är mina föräldrar”, förklarade hon. ”Dom träffades här, under sitt femte år”.
Pojken log åt det skrattande paret på bilden.
”Dom ser lyckliga ut”, säger han.
”Det är dom”.


Slut




Tack för allt
--Stella♥

OMG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ABSOLUTLEY AWESOME !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!(<-stav.?)

OMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMOMGOMGOMGOMGOMGOMGOMGOGMOGMGOMGO!!!!! NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ DEN ÄR SLUUUUUUUUUTD: SÅ JWL AWESOME!!!! (sry för jwl men det ÄR VÄRKLIHGEN DEEEEEEET!!!) *börjar grina för att den är så bra*

PS: du kan väl (kanske?) skriva fortsättning om deras barn?

Jättebra! Åååh, jag vill inte att den ska vara slut! Du får tagga mig när du gör en till ff!