Varför inte skriva tillsammans?

Klart att du kan hoppa in igen så fort du kommer hem Crucio Expulso!

Aw

nu är jag här! På Hogwarts! Nån annanstans!
-förstaårselever, kom hit! Kom! sa en gigantisk man, som stod med en fackla i handen.
-ska vi åka båt till skolan?! sa en tjej med havsblått hår.(är det okej för dig, Hanlio att jag skriver så?)
Hon hade väl sett båtarna bakom honom.
-ja, de ska vi! sa Han. Ja heter Hagrid, och sätt er i båtarna, fyra och fyra.
Jag satte mig med tjejen med det konstiga blåa håret, och två andra tjejer som verkade känna varandra rätt bra.
-Jag heter Emelie, sa den ena.
-och jag är Laura, sa den andra.
-vad heter du? Frågade Emelie mig.
-Sabina, sa jag kort.
-och du då? sa Laura.
-Mara, sa Hon med blått hår.
Hon verkar vara rätt lik mig, vi skulle nog passa ihop, tänkte jag.
-Men skulle vi inte ro själva? undrade jag.
-Just det! sa Emelie.
Vi pratade inte så mycket mer, utan rodde mest. Bara för att ha nåt att göra kämpade jag på ordentligt, och jag tror jag kämpade mest. I början ville Emelie få igång ett samtal, men är jag och Mara mest sa enformiga saker som
-har ni längtat till hogwarts? frågade Emelie en gång.
-ja, sa jag enformigt. Mara sa inget.
Emelie gav upp efter ett tag, men småpratade ändå lite med Laura. De kände visst varandra riktigt bra, och glömde att nästa att ro. Jag och Mara rodde för allihop.

(Jag vill hälst bestämma själv hur min gubbe rör sig och vad den säger)

Jag med, men det spelar inte så stor roll.

Förlåt, men försökte iaf göra så likt den karaktären som ni har gjort, det skulle bli så jobbigt om man inte fåe skriva vad nån annan gör! Du blir det ju askorta inlägg....

Mm, det gör inget för mig!

Bra! :3
Men tyckte jag gick lite långt från den riktiga Mara när hon utbrast
"Ska vi åka båt till skolan?"

Jag kan tänka mig att hon skulle säga så. Men hon skulle nog inte utbrista det, snarare fråga enformigt eller smått bestämt. Men det var jättebra, du fångade Mara som i en ask annars!

[Nu är det min tur!
Äntligen påväg till Hogwarts...Yay!]

Draco hade fått dela båt med Crabbe och Goyle.
Han kunde inte neka till att han kände sig ganska olustig när han
satt ner pressad mellan deras groteska kroppshyddor, och för varje rörelse dem gjorde gungade båten till, som om den var nära att välta och Draco kände hur det ilade till i maggropen varje gång som båten svajade åt sidan.
"Kan ni inte sitta still!", fräste han och högg tag i Crabbes arm som precis hade lyfts för att ivrigt peka upp mot slottet.
"Det där har man väl sett förut, det är inget att peka åt!"
Crabbe sänkte besviket handen och återgick till att stirra slött framför sig medan Goyle ivrigt petade i sig snorkråkor när han trodde att ingen såg.
Euck! Om det inte vore för att deras föräldrar var så bra vänner så hade Draco aldrig gått ens så mycket som i närheten av dem!
Framför deras överbelastade båt åkte de där korkade brudarna som han hade träffat i Diagongränden fram helt obekymrat i sin lilla eka över vattnet, och till vänster om dem satt Potter bredvid Weasleys yngsta son, Ron...
Draco himlade med ögonen och knöt handen om sin trollstav.
Han skulle minsann visa dem allihopa vem det var som bestämde.

Bullen1s tur!