The Mugglis Games 3th

Jag finna här om du vill uggla ♥

Tack finis ♥
Fast det är nog lugnt...har snackat med några klasskompisar, det hela drabbade oss alla så, vi var ju i samma båt om man säger så.

Okidoki, hoppas det inte förstör för denna ♥

Nejdå, det tror jag väl inte. Ska bara försöka hitta lusten at skriva igen, lite svårt just nu, men det är bra att tänka på nåt annat

Skönt att höra ♥

Kommer nog ikväll när jag har städat rummet

^ Oh yeah! ♥

Folk! Väldigt ledsen om jag glömt nån sponsorgåva eller så! Försöker verkligen att hitta alla i mina mejl, men jag har helt klart missat lite+vilken som är först. Skicka igen om den inte kom fram

TOPPENBRA!

Kapitel 3
(egentligen skulle jag skriva/skrivit i ”då” form, men jag har väl läst för mycket Hungerspelen, för nu blev det ”nu” form istället=))

Corriiz vaknar med ett ryck. Egentligen var det inte meningen att hon skulle somna. Den blåa bollen som hon använt som stol har gått sönder och hon ligger i en sörja av mörkblått kladdigt någonting som hon inte kan identifiera. Hon får snabbt tag i sin breda dolk på ett ögonblick. Det finns en spelare i närheten. Hon hörde det.
Hon reser sig upp så tyst hon kan och sejar in bland de buskiga ”träden”.

Olive Grindewald gnider förargat sin bak och tittar ursinnigt upp på trädet som gett vika. Så tung är jag faktiskt inte! Orkar du inte ens DET? Tänker hon ursinnigt och går fram och sparkar till trädet, eller trädbusken, snarare. Sen inser hon hur dum hon är, någon annan kunde ju ha hört henne! Sedan står hon inför ett dilemma; Ska hon äta ur sin matpåse? Ska hon gå och leta efter mat? Eller ska hon se om någon hört henne? Hon bestämmer sig för att avvakta och sätta sig i ett träd, där kan hon förhoppningsvis äta lite ostört. Hon väljer ut ett nytt buskträd och klättrar snabbt upp och sätter sig till rätta. Nåja, något bättre. Tänker hon surt och öppnar sin påse med torkat kött.

MadEye Moodys gkadeglädje över att äntligen vara kvitt sin ”budsförvant” vara inte länge. Hon vill hitta de andra deltagarna. Hon vill döda dem själv. Under en sekund inser hon vad hon blivit under Mugglisspelen, och vilken trevlig tid hon hade innan hon blev lottad i dragningen, men sen överskuggas det av lusten att göra slut på resten av hundarna i spelen. Det enda hon kan se är sig själv som vinnare av spelen. Hon för handen till sitt långsvärd som hon har i bältet och förbannar sig själv för att hon inte han ta med sig Amanda1104s kortsvärd och knivar.


avifors har kommit ifrån AlvaRawenclaw i sin jakt på vatten. Hon börjar verkligen känna sig uttorkad i den brännande solen som aldrig överskuggas av ett enda litet moln. Hon känner sig som en liten insekt i en brödrost. Just när hon håller på att ge upp får hon syn på någontning. Herrejösses, en tjärn! Hon glömmer sin matthet och springer dit för att sörpla i sig så mycket hon kan. Men när hon sjunker ner vid kanten hör hon ett prassel någonstans bakom henne. Blixtsnabbt tittar hon upp och ser att någon kommer springande ut ur skogen med ett spjut i handen. Avifors förstår att hon har gått rakt i fällan. Tjärnen är framför henne, och fienden bakom henne. Det finns ingen stans att ta vägen. Ner i vattnet, och bli spetsad som en fick på en harpun, eller stå kvar i underläge och förmodligen bli spetsad iallafall? Hon ser bara en utväg, och det en desperat, oplanerad väg som helt säkert leder till döden det också. Allt eller inget... Hon chansar och kastar sig mot tjärnen.


Deathless är stel i benen och har ont i fotlederna av att ha suttit stilla så länge. Hon börjar nästan ge upp sin plan när det äntligen händer någonting. En ganska lång person med blont, långt hår, förmodligen en flicka, närmade sig. Hon ler glatt när hon föreställer sig att flickan har mat med sig. Och hon går rakt i fällan! Deathless smyger ner till kanten av tjärnen för att sticka spjutet i ryggen på flickan, eller helt enkelt putta i henne i tjärnen, när hon kliver på ett torkat vasstrå. Krasch!
Jäklar, nu är det kört! Tänker hon när flickan vänder sig om mot henne. Sen minns hon vilket läge de är i: Hon står för det första i en nedförsbacke, så hon kommer snabbare ner än vad flickan kommer upp. Hon har ett spjut i handen medan flickan inte har det. Och hon har överraskningsmomentet på sin sida. Hon börjar springa och drar automatiskt bak armen för att kasta spjutet när flickan gör någonting oväntat: Hon kastar sig ner i tjärnen. Va? Är hon dum eller? Vattnet är säkert flera meter djupt, och kanske förgiftat eller nåt...
När hon kommer ner ser hon vad hon inte lagt märke till uppifrån. Tjärnen är full av vita och rosa näckrosor. Där finns också näckrosblad som är tre meter i diameter, och säkert många decimeter tjocka. Flickan som Deathless hade för avsikt att döda hoppar fram och tillbaka över näckrosbladen och försöker hitta en väg över. Hon är noga med att inte stanna på näckrosbladen mer än någon sekund i taget. Deathless fnyser argt över att hon blev överlistad och kastar iväg spjutet med all sin kraft.


Förlåt för hemskt dåligt, försenat och kort kapitel! Håller på med ett till som det händer rätt mycket i Kommentera gärna
Alla som inte varit med kommer med 90% säkerhet vara med i nästa, och då kmr sponsorgåvorna oxo, hoppas jag