Rollspelare & Wolfy prs

"Jag ska inte dit för att ha kul, det handlar om affärer." sade Jason och suckade högt. Han drog handen över ansiktet och gick efter henne. Han drog henne intill sig och höll om henne. "Jag vill inte bråka med dig." sade han.

”Ser det ut som om jag tycker det här är kul?” Hon protesterade eller tjafsade väl inte för att det var roligt heller. Vad hon än i det här skedet skulle säga så skulle det ändå inte tjäna till något, så hon höll sina ord för sig själv.

"Det är inte det jag säger heller." sade han och släppte henne. Han skakade lite på huvudet och spände sina käkar. "Skitsamma, vi ses senare." sade han och gick mot trappan. Han orkade inte ens försöka ifall hon inte ville anstränga sig.

Med läpparna ihoppressade till ett smalt streck såg hon efter honom innan hon med en suck la armarna om sig själv. Det riktigt kliade i hela henne att trotsa honom och följa efter, men valde ändå att stanna kvar och försöka njuta av tjejkvällen.

Jason satte sig med killarna och höll på med sin mobil tills de reste sig upp för att åka. Han satte sig i en bil med Lawrence och slöt ögonen i några sekunder.

”Hur är det med gudmors lilla gulle?” frågade Leah förtjust då hon fick syn på Jessica, gick fram för att lägga händerna på hennes betydligt rundare mage.

Jessica tittade upp och log smått. Hon smekte lätt sin mage och nickade lite.
"Väldigt arg unge kan jag lova dig, han har sparkat hela dagen." suckade hon och log mot Leah. "Hur mår du?"

”Blivande fotbollsstjärna?” föreslog hon med ett skratt innan hon drog in sin vän i en kram. ”Bra,” svarade hon sedan lite avfärdande på frågan, var mer nyfiken på Jessica och hennes mående än att prata om sitt eget.

"bra? Berätta." log hon och strök Leah över håret. Hon drog upp filten över dem och lutade huvudet mot Leahs axel. "Vad gjorde Jason?" flinade hon.

Leah suckade åt sin väns envishet, det gick inte att säga nej.
”Gjorde det klart för mig att jag skulle vara en dålig vän om jag följde med honom till en fest med skumma typer och höga chanser till bråk.” Just de orden hade han inte använt men hon hade ändå förstått budskapet. ”Och att han inte är säker på om han vill fortsätta, antar att han menade med vårt förhållande, om jag inte lugnar ner mig. Jag kan väl inte hjälpa att jag vill se till att han inte råkar illa ut.”