[PRS] Skorpa och Lingon

Amelie skrattade lite åt honom och skakade på huvudet.

Fred skrattade lite han med

Amelie pillade lite med hans blonda hår och kysste honom på kinden.

Fred flinade åt henne

"Har jag sagt att jag älskar dig?" undrade Amelie och skrattade lite.

Fred nickade och skrattade lite han också
"Vadådå?", sa hab

Amelie ryckte på axlarna med ett flin.
"Ingenting" sa hon igen.

Fred log mot henne

Amelie knackade lite på dörren till Amandas rum och både hon och Cornelia steg in. De såg på henne när hon försökte dra upp dragkedjan på en klänning hon köpt, men misslyckades.
"Det är därför du ska testa innan du köper" sa Cornelia och gick fram till henne för att hjälpa henne. Men hon kunde ändå inte få upp dragkedjan. "Herregud, hur mycket har du ätit egentligen?" undrade hon på skämt. Amelie kunde höra hur Amanda tyst började snyfta, innan hon började gråta stora tårar. Hon vände sig tyst mot dem och torkade sig snabbt om ögonen medan hon snyftade.
"Jag kan inte ljuga för er, jag måste berätta för något.." mumlade hon tyst och satte sig ner på sängkanten. "Pappa hade en vän som kom över.. de drack lite. Jag var den enda hemma, min mamma jobbade natt." började hon och begravde ansiktet i händerna. "Min pappa skulle gå och köpa något som kunde lugna ner dem.." fortsatte hon medan tårarna rann ner för hennes kind. "Hans kompis..." hon harklade sig lite och såg på sina vänner. "Jag är gravid.."
Amelie stirrade på henne och Cornelia skakade lite på huvudet.
"Våldtog din pappas kompis dig..?" undrade hon och Amanda nickade medan hon grät.
"Jag berättade för mamma... hon trodde på mig.. men hon vet inte hur vi ska berätta för pappa.." mumlade hon och gnuggade sig om ögonen.
"Har du berättat för Amber?" undrade Amelie lugnt och la handen på hennes axel. Amanda ruskade på huvudet.
"Jag skulle inte klara det... hon kommer tro att jag var otrogen mot henne.." snyftade hon och såg upp på dem. "Jag vill verkligen inte gå till skolan.. när jag är så här"
Amelie funderade lite och la andra handen på hennes andra axel.
"Jag och Cornelia kan prata med rektorn.. vi kan hjälpa dig med läxorna och förklara allt för dig varje vecka.." sa hon tyst och såg på sin kompis. "Om du vill.."
Amanda såg på dem och kramade om dem hårt. Hon kände hur tårarna trillade ner för kinderna och nickade.
"Men.. du borde prata med Amber om det" sa Cornelia efter de alla tre kramats en liten stund. "Om du berättar hela sanningen kommer hon inte bli sur på dig.. och vad som än händer.. är vi här för dig"
"Även om du bestämmer att behålla barnet" fyllde Amelie i och kramade hårt om Amanda.

Amber satte sig på lektaren och väntade på Amanda. Som vanligt. Hon undrade varför hon inte hade kommit innan, varför hade hon undvikit henne? Mådde Amanda dåligt?