PRS Lupple & Medi

"Så det är därför Tristan har bättre humor?" Retades hon och log.
"På fredag har jag lite jag vill ha det gjort." Hon såg på honom med stora ögon.
"Jag vill ha ett rum i ordning till Allie. Jag vill ha snacks till mig och blod självklart till Allie. Men jag vill ha lite filmer vi kan se och en dator som vi kan kolla ringar till Allie till." Hon såg på honom och lade huvudet på sned.
"Nej du behöver inte fråga. Du får vara med. Men endast om du kan få mig att skratta utan att röra vid mig."

Dorian skrattade lågt och nickade.
"Absolut. Han är verkligen ung, nästan som en bebis i jämförelse med mig. Som nån slags morfar för dig kanske. " Sa han fundersamt och lyssnade sedan på hennes ja befallningar.
Han flinade lätt.
" Så jag behöver handla? Alla filmer finns ju på teven. Du vet såhär man kan hyra och streama. " Sa han, ett rum var det minsta problemet. Dator likaså.
"Jag löser handlingen." Sa han och smekte hennes hår lätt och skakade på huvudet.
"Älskling, jag kan inte vara med på din tjejkväll. Allie vill nog ha dig för sig själv då." Sa han ärligt och såg på henne.
Att titta på ringar och se på tjejiga filmer lät inte som en vidare roligt kväll.

"Säg inte så till någon som inte hade någon streaming innan hon kom till Italien." Hon log mot honom och skakade på huvudet.
"inte för att jag litar på Allie men hon verkar lite för ung. Du behöver inte se på vad vi gör men håll dig i rummet. För min säkerhet och kanske att Allie ska känna sig mer säker i min närhet för att hon har dig att lita sig på." Hon log och smekte hans kind.
"Eller så får Alexander vara med och se på film med oss. Eller Maria är nog bättre." Hon log stort och tog en klunk och såg på hans kopp.
"Jag tänkte fråga dig en sak men jag kom på svaret så jag säger det inte."

Dorian skrattade lågt.
"Men det är ju sant." Sa han och lyssnade sedan på det hon sa. Nog var det en sanning i det också.
Självfallet var Allie ung men så vitt han visste hade hon aldrig druckit från en levande människa så hon visste inte hur fantastiskt det var medan han visste det för väl och insåg att dricka blod från påse var mer som nått slags straff.
Men å andra sidan var Willow mirakelbarnet.
"Maria är nog bättre, fråga henne. Så det blir en riktigt tjejkväll." Föreslog Dorian och log mot henne.
" Nej kom igen- fråga nu blev jag ju nyfiken." Sa han och trummade med tummen på sin kopp.

"Då gör jag det. Jag ska ha din tröja på mig då med med din doft och mitt halsband som sitter mot halsen." Hon såg på honom och rodnade så hela ansiktet var rött.
"Jo jag tänkte fråga om blodet har en viss smak beroende på om det är A eller B eller någon annan del. Är blodet från en äldre eller ung person. " Hon lade huvudet på sned.
"Känner du skillnad det är det jag undrar."

Dorian nickade sakta och skrattade.
"Låter som en god plan." Sa han och såg hur hon rodnade och allt det där blodet. Han hade ju redan sina tänder framme och han var så nära att flyga på henne men valde istället att ta några stora klunkar från blodet och lyssnade. Han skrattade lågt åt hennes fråga och nickade.
" Såklart jag känner skillnad. " Sa han ärligt.

"Så var det en dum fråga?" Hon såg på honom och tog en klunk och lade huvudet på sned och ställde ifrån sig glaset och började att spela en lätt melodi och hon log mjukt mot honom.
"Så kan du sjunga vaggvisan du brukar sjunga till mig så kanske jag kan spela den? Jag vill så gärna lära dig spela den." Hon hörde hur Tristan smög ut och hon log.
"Det här är så mysigt. " viskade hon och makade sig närmare honom.

Dorian skakade på huvudet.
"Nej absolut inte- jag förstår att du kan undra en sån sak." Sa han och la en arm om hennes axlar när hon flyttade sig närmare honom. Han drack upp blodet han hade i koppen och ställde sedan undan den.
Han hörde Tristan gå ut från rummet och han log svagt och nickade.
"Okej jag kan sjunga den." Sa han och lekte lite med hennes hår innan han började sjunga på den.

Hon lyssnade en stund och funderade innan hon började att försiktigt leta melodin och spelade snart den och log svagt. Hon lutade sig mot honom och spelade fortfarande. Det var lätt att spela den och han skulle lätt lära sig den.
"Så vill du lära dig spela den till mig?" Hon slutade att spela och sänkte händerna.

Han tystnade när sången var slut och såg på henne. Han flinade lätt.
"Jag vill lära mig den." Sa han och lekte lite med hennes hår.
"Jag har bara alltid trott att du tyckte bättre om när jag sjöng."Viskade han ärligt innan han flyttade händerna till tangenterna för att lära sig att spela den.