Skogens hemligheter

Indra nickar, ja då satt han i alla fall. Hon kom in i sitt rum och stängde dörren, Fenrir la sig framför brasan och hon satte sig där med honom.

Vincent tog sig till sitt rum och satte sig bakom arbetsbordet. Han suckade lätt och satte igång med papprena. Samtidigt så knackade det på hos Indra. In i rummet kom Lis. "Lämna Vincent, han är ett svin" .

Indra ser på kvinnan och ler lite. "Jag hade inte tänkt att stanna, jag ska gå då stormen är över." sa Indra vänligt även om hon inte alls ville det längre.
"Varför anser du honom vara ett svin?" frågade hon med nyfiken ton.

Lis fnyste. "Han är en manlig hora" sa hon utan minsta respekt för sin herre. "Ger man honom en gnutta kärlek och uppmärksamhet avgudar han en för stunden".

"Jag märker det, men låt ingen höra de orden." sa Indra, det kunde gå illa för Lis då och hon ville inte kvinnan ont. "Men tack för varningen." log hon mjukt.

Lis fortsatte. "Och sedan slänger han iväg en som skräp". Hon vändr sig om och gick ut igen.

Just det var ju ändå inte sant, Lis hade gått från honom. Men Indra bara stänger dörren efter henne och är nu mer än fundersam, vad skulle hända?

Vinncent arbetade ett tag innan han tillslut la sig i sin säng. Men han stirrade bara upp ur taket. Han kunde inte sova ensam...

Indra gick och la sig, Fenrir hade somnat vid brasan och hon kröp ner i bara den enkla vita underklänningen, hon var trött.

Vincent somnade tillslut. Han sov tungt och tyst. Men han drömde. I hans drömmar földr han en rödhårig kvinma ö, han kunde inte se hrnnes ansikte, men han var säker på att det var Indra.
Tidigt nästa morgon vaknade han och klev upp.