Murderous private roleplay.

"Jag kan egentligen bara större städer, fast jag var i den lilla staden Aonoyama ett tag - trevlig stad." Svarar Kazou, och reser sig för att hjälpa till. "Kan jag hjälpa till?" Frågar han kvickt hjälpsam.

"Ja men man kan lära sig nya saker" sa hon och la huvudet på sned och log sedan.
"Du kan torka det jag har diskat" sa hon och började skölja av sakerna och räcka dem till Kazou

"Du har en poäng." Säger Kazou och börjar torka av det hon räcker honom, det går rätt fort även om han inte gjort det på ett tag, han får liksom in rytmen på något sätt, antar han.

"Jag har ofta en poäng" sa hon och log enkelt "Bara för att jag valde att leva det här livet betyder det inte att jag inte kan tänka" sa hon leende

"Jag har inte påstått det, snarare helt tvärtom så är du intelligentare än många i samma bransch." Svarar Kazou och torkar tallriken ren och det låter faktiskt uppriktigt.

Azura tittade på honom.
"Hur många som jag har du röjt undan?" frågade hon nästan oroat, hon brydde sig inte om i fall andra i hennes bransch försvann men hon litade fortfarande inte på Kazou.
"Hur är såren då?"

"Många..." Svarar Kazou med lite flackande blick. "Det läker, det är det viktigaste." Svarar Kazou på det andra.

Azura tittade på honom och nickade svagt. egentligen var hon inte förvånad men det oroade henne ändå. Sedan gav hon honom en allvarlig blick.
"Gör de ont? Det är ingen mening att du skall ha ont!" sa hon bestämt

Kazou måste faktiskt tänka efter någon sekund innan han svarar, mest för att faktiskt tänka efter om det gör ont, det gör det inte - inte så att man hela tiden bryr sig om det åtminstone.
"Nej, det gör inte ont." Säger Kazou och menar det också.

"Vad bra" sa Azura och log. "Det är jobbigt om de gör ont och vi skall flyga i flera timmar" sa hon och satte sig ner på sängen. "Jag är faktiskt lite nervös. Vad gör vi om de följer efter oss?" frågade hon