Life - Lupple & Medi PRS

"Vi kan börja att plocka bort smutts och sedan skölja bären. Då blir Olivia glad sen får vi vänta på dem så hon kan se hur duktiga VI har varit." Han log och tog fram en stol till vasken.
"Ska jag lyfta upp dig?"

Hon tog pärlan och höll den hårt i sina händer medan hon hade ögonen slutna.
"Jag behöver en värktablett sen. Det gör ont. Du är så... du" viskade hon.

Rose såg fundersamt på honom, det lät inte vidare roligt men när han sa att Olivia skulle bli glad så sken hon upp. " Åh vi måste börja nu!" Tjöt hon och försökte ta sig upp på stolen men i sin iver gick det inge vidare så hon stannade upp och sträckte upp händerna mot Ethan.

Gabriel sköljde varsamt och noggrant ur hennes hår innan han tog lite tvål i händerna och började att massera in det i hennes kropp. " Jag ordnar med en värktablett senare. "Viskade han och pussade hennes kind. "Förlåt, tusen förlåt att jag orsakade dig smärta. "Viskade han ömt. Han visste att ett förlåt eller så tusen inte direkt skulle göra någon skillnad. Men han hade varit försiktig men det hade tydligen inte hjälpt.

Ethan log och skrattade till.
"Min ivriga ros." Han lyfte upp henne. Tog fram ett durkslag och hällde ner alla bär och satte på vattnet och log.
"Rör dem försiktigt. De krossas annars."

Hon skrattade.
"Älskade det är ingen fara. Jag ville detta och nu är jag din flera gånger om."

Rose följde ivrigt med upp och såg på alla bären med stora ögon och nickade. "Just det, försiktig. "Viskade hon och började försiktigt att plocka bort bladen och liknade och lägga dem rena och rensade bären i en annan skål.

Gabriel log mot henne och kramade hennes hand. "Åh jag älskar dig så mycket. "Viskade han och sjönk ned på knä för att tvåla in hennes ben också.

Han såg på när hon jobbade och log och såg sedan mot klockan och satte på vattenkannan och log.
"De borde vakna snart eller hur?" Viskade han.

"Och jag dig." Hon log och kysste hans arm och lutade sig tillbaka .
"Ska du fläta mitt hår sen?"

Rose nickade. "Snart. " log hon


Gabriel nickade leendes. "Självklart kan jag göra det, ska det vara en stor fläta eller en som förut?" Frågade han nyfiket och kom ned till hennes fötter innan han reste sig upp igen och startade vattnet så att tvålen sköljdes av från henne. Medan hon sköljdes av så tvålade han in sig för att sedan själv skölja av kroppen och stängde sedan av duschen. Han gick ut och tog en handduk runt kroppen innan han virade en omkring henne och bar ut henne från duschen och satte henne på toalocket.

"Det spelar ingen roll. Kanske en liten så vår fläta är hemlig så länge som möjligt?" Hon höll pärla och log.
"Så varför denna färg på din förlovningspärla egentligen?"

Han såg på henne och flinade lätt. " Absolut, men jag skulle kunna dölja pärlan bakom den stora, men en liten vi kör på det. "Log han och såg på pärlan. " För att jag tyckte den var fin. "Viskade han. "Vissa av nyanserna beror på härstamning och status. Men de skulle kunna varit vart som helst." Log han ärligt. "Men denna just tilltalade mig, och känns som en del av mig som jag ville ge bort. " Viskade han förklarande och började sedan borsta igenom hennes hår försiktigt.

"Fläta en liten så för du bort bbara det här från ansiktet." Hon visade framsidan av håret och nickade.
"Och våra barn? Ska jag få välja färg på dem eller är det din uppgift? Om vi tar Poppy så kanske det blir en gul?" Viskade hon mjukt

Gabriel lyssnade på henne och trodde att han förstod så han la undan överhåret och flätade in pärlan i underhåret och la sedan rätt håret och nickade. "Sådär då?" Frågade han och flinade till. " Det kommer vara din uppgift. Det är ju du som bär runt på barnen innan de föds. "Viskade han. "Det ger dig en bestämmanderätt. "Förklarade han.