Rollspelare & Wolfy prs

Jason spände sina käkar när han inte fick svar och ringde upp henne istället. Han ursäktade sig från killarna och drog frustrerat handen genom håret, trodde det värsta direkt.

Leah gav honom en frustrerade blick, förstod inte varför Damon hade så höga tankar om henne.
”Jason kommer inte att se genom fingrarna, förstår du väl,” suckade hon, ville inte höja rösten eller säga något dumt eftersom hon aldrig visste hur Damon skulle reagera.

Jason la ner sin mobil och gick till killarna.
"Leah svarar inte, hon svarar alltid." sade han och svalde hårt, fick panik bara av att tänka på anledningarna till att hon inte svarade.

”Jag vill prata med Jason.” Hon sträckte ut handen i hopp om att få sin mobil men till hennes besvikelse gav Damon den inte tillbaka. ”Jag pratar med honom istället, vi kan lösa saken här och nu.” Han ringde upp Jason med blicken fäst på Leah hela tiden.

Jason tog upp sin mobil direkt och svarade.
"Leah?" sade han och satte på högtalaren, ifall att det inte skulle vara Leah. Ryan hämtade snabbt sin dator för att spåra upp signalen.

”Din flickvän står bredvid mig, oroa dig inte. Hon är i säkerhet.” Det låg ett tydligt ’men’ på hans tunga trots att han inte fortsatte meningen. ”Jag har inga pengar, jag kan inte betala min skuld till dig och jag vill att du släpper det hela.” Hans röst var ganska gäll, det märktes att han blev nervös bara av att prata med Jason.

"Jag ska ha min flickvän här bredvid mig, sen kan vi prata, och ifall du någonsin hotar mig igen kommer jag se till att varenda människa i USA som har tillgång till pistol har ditt huvud som måltavla. Förstår du?" röt Jason och drog frustrerat handen över ansiktet.

”Om jag vore du skulle jag tänka efter hur du uttrycker dig med tanke på att Leah är här och inte hos dig,” skrek Damon och svor sedan tyst till, lugnade ner sig lite för att inte dra åt sig oönskad uppmärksamhet. Han njöt ändå lite för mycket av det hela eftersom han tyckte om att ändå ha lite kontroll och göra Jason frustrerad.

"Visst, men hur många är runt dig som är skyldiga mig tjänster? Jag skulle tänka efter vem exakt jag hotade om jag var du. Så, Damon, om du inte vill ha en måltavla i pannan av hela landet så ger du Leah mobilen och ber till Gud att hon är hemma om tio minuter." sade Jason lugnt och kollade på skärmen då han såg vart de befann sig. Han lugnade sig lite, de var på en allmän plats vilket betydde att han inte kunde göra något drastiskt mot Leah.

”Du kan inte hota mig längre, jag är inte rädd för dig!” gnällde Damon trots att paniken i hans röst talade annat för sig, ”om inte du slutar hota mig så får du lov att be till Gud och hoppas att min pistol inte är laddad.” Damon blängde på Leah, hade hon inte följt med till festen den där kvällen så kanske hon aldrig skulle ha träffat Jason och hans liv skulle inte ha sett ut såhär.