PRS(Dragon Fantasy)

"Kom, vi går tillsammans" mumlade Stefan och nickade. Han började gå och drog ett djupt andetag. Han skulle få sin syster att göra det.

Ian följde med honom och knackade på innan de steg in. Kanske det var fel att prata med Stefan men han ville inte gå bakom hennes rygg.

Selina såg upp och log först men leendet försvann då hon såg deras minner. Stefan kom fram. "Selina....Du måste operera dig nästa vecka". Det var en bedjande men även en order. "Om du inte gör det dör du...".
Hon stirrade på honom. "Men barnet då?".

"Barnet kan överleva." sa Ian och log svagt då han satte sig vid henne. Han visste hennes ståndpunkt och hade nästan gett upp hoppet, han älskade Selina så men det var hennes liv, hennes val.

Selina började plötsligt gråta och slog händerna för ansiktet. "Jag vill ha mitt barn levande..." Snyftade hon. Stefan suckade men blev hård. "Är det bättre att du dör då? Så barnet är moderlöst?".
Selina snyftade. "Nej...Jag får väl göra det då...".

Ian la armarna om henne.
"Det kanske överlever, annars finns andra alternativ." sa han ömt och tröstande till henne.

Selina nickade darrigt. "När då? När ska det göras?" undrade hon. Stefan tvekade lite. "Imorgon nog". Selina darrade till och försökye lugna sig.

"Det kommer gå bra." sa Ian lugnande och strök henne över håret, lugnande och mjukt.
"Såja, det blir bra." sa han om och om igen försökte övertala henne och sig själv.

Stefan lämnade dem med tungt hjärta. Selina lugnade sig tillslut. "Mitt barn måste överleva...". Hon kramade Ian. "Vårt barn...".

"Det överlever, mycket ligger till viljan och resten i guds händer." svarade Ian och höll om henne, han var glad att hon gett med sig.