Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

"Ingen än så länge. Möblerna hör till. Om någon vecka när jag jobbat lite extra mycket har vi råd. Vad säger du? Vill du bo här med mig?"

Mona log stort och kramade om honom. "Såklart!". Hon skrattade lätt och kysste honom. "Vårt hem...Och när jag jobbar så kan vi köpa det ännu snabbare".

"Ja!" log Niel och kysste Mona. "Vi går in!" sa han ivrigt och gick före in i huset.

Mona skrattade igen och följde med in. Hon log då hon såg det stora huset. Så vackert det var...."Åh Niråel...Det är underbart!" Log hon och kramade om honom.

"Visst är det??"

Mona nickade och släppte honom, men kramade hans hand istället. "Det är så stort...Nästan lika stort som ditt hem!". Det var det i hennes ögon i alla fall.

"Nja.."

Mona log och släppte hans hand tillslut också. Hon gick runt i huset, synade varenda rum och hon var riktigt nöjd. "Det är perfekt!" log hon då hon hittade honom igen. "Vårt barn kan leka här inne...Och ute i trädgården!". Hon la handen om sin mage.
"Ska vi gå tillbaka nu?" frågade hon sedan. Hon blev trött så fort nu...Bara hon gick lite...

Niel log nöjt och väntade på Mona. När hon tittar runt log han och tog hennes hand. "Kan vi!" sa han och började gå hem.

Mona började gå hon med. "Jag är så trött" mumlade hon trots att det var förmiddag. "Barnet gör mig riktigt trött...". Vissa dagar hade hon ett förskräckligt humör av tröttheten. De kom tillbaka in och Mona kysste lätt NIels kind.