Skriv vad du GRYMT GÄRNA VILL SÄGA TILL EN SPECIELL PERSON MEN KAN INTE-TRÅDEN

Jag vet att du döljer något, berätta bara. Jag kommer förstå.

J:
Du, seriöst... Bestäm dig! Gör inte så här mot mig. Idiot! Jävla förbannade idiot! Jag kommer börja hata dig snart, och det är ditt fel. Fan ta dig!

Kan du slänga dig i väggen! Sluta sök uppmärksamhet din falska lögnare! Sluta skyll på alla andra och skaffa ett liv!

Till R1: Fattar du inte hur jobbig du är, du är så arrogant och tror att du är bättre än vad du är! Hade det inte varit för att du är kille och tar jag vet inte vad i bänkpress så hade jag slagit till dig för länge sen!
Till R2: Sluta försöka vara en kopia av R för han är ändå inte värd att vara som.
Till E1: fyra år och du sa inget. Jag är officiellt freaked out nu. Det kunde blivit något emellan oss, men jag känner inte på det sättet längre.
Till E2: vill du ha mig som kompis eller inte? nu när de andra två e sjuk så går allt bra, men när dom kommer tillbaka till skolan ska du forsätta å halvignorera mig då? du säger att jag är en bra vän, men ibland undrar jag om du verkligen känner så.

Morsan:

Funderar starkt på att skriva klart brevet och lämna det till dig. Jag vet mycket väll vart jag ska lägga det för att det ska vara du som hittar det. Men jag är väldigt osäker och rädd. Är jag verkligen redo? Är det här det jag känner?

M

MEN SNÄLLA, vi fattar! Du behöver inte upprepa allt flera gånger, vi hör dig första gången!

J

Alltså jag vill så himla gärna tycka om dig som lärare, men samtidigt så gör jag inte det. Okej, du är bra på att dansa, du kan lära ut - men det känns som att vi inte alls är så viktiga som vi borde vara. Du går knappt igenom teknik, som att du inte ens orkar försöka! Och de enda du tänker på är de som så tydligt är dina favoritelever! Det är så tydligt så vem som helst skulle kunna se det!
Jag avskyr verkligen lärare som har favoritelever och visar det så tydligt som du gör!!
Man känner sig både ledsen och bortglömd, som att vi bara är en grupp du har som ingår i ditt jobb, och sen när du kommer hem så har du glömt oss. DU tänker inte ens på oss!


Jag blir så ledsen! Vad har hänt? Varför har du blivit såhär? Jag blir så besviken....

J:

Kära du. Vad gör vi egentligen? Vad händer nu? Varför var du tvungen att göra såhär? Kunde du inte bara låtit mig vara? Men samtidigt är jag glad att du inte gjorde det... Jag vet inte. Men du, snälla, var snäll mot mig. Hör av dig! För du måste göra det den här gången. Annars kommer det aldrig funka.

VAD F*N LÄGG AV NÅN GÅNG DÅ DIN J*VLA IDIOT!!!!!!!!