Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon tog sig ner och slog sig ner vid bordet och tog en fisk och började dra isär köttet och lägga dem å en tallrik.
"Här Sammi. Mamma har fixat." Hon log och såg på John.
"Lovar du att hjälpa honom då? Du var min lärare."

Sammi klamrade sig fast vid John. "Oj, se upp, Sammi, du har så starka nypor nu. Gör inte illa morfar." John lossade Sammis grepp om hans skjorta för att sätta honom tillrätta i hans knä. "Se vad mamma gjort i ordning åt dig." John pekade på maten och Sammi skrattade då och viftade med armarna. Han var lika förtjust i mat som de andra. Han fick en tugga på en gaffel som han smakade av. Lika koncentrerat som tidigare smakade han noggrant och viftade med armarna igen. "Mer, er, mera, eeeeer!" Orden hade ännu inte riktigt format sig i munnen. John gav honom en till tugga.
"Jag ska lära honom allt jag kan.", sa John och kände sig stolt över Sammi.

"Han kan äta med händerna. Jag gjorde bitarna så små att han kan bara ta dem." Hon log mjukt och såg på sin son och sträckte retsamt ut tungan.
"Älskar dig."

"Det är okej, jag ville bara hjälpa till." Han såg upp mot Kiliah och sedan på Sammi igen som attackerade tallriken med mat som Kiliah gjort i ordning för honom. "Oj, se upp, nu blir du smutsig." John tog en av servetterna för att torka bort matbitar som kletat sig i Sammis ansikte. Sammi var inte alls brydd om mat i ansiktet, han ville ju bara äta den.
"Vi närmar oss ön.", sa Roy sedan efter ett tag. Han hade satt sig mittemot John. "Vad ska vi göra på ön?" John svarade honom genom att se på Kiliah. Det var ju hon som hade önskat äventyret.

Hon skrattade men såg pp och rynkade på pannan.
"Redan? Jag trodde det skulle ta en och en halv vecka? " Hon reste sig.
"Är det rätt ö?" Hon såg på John.
"Kanske ön är magisk?"

Roy skakade på huvudet. "Nej, Kiliah. Du förstår inte. Jag sa bara att vi närmar oss ön. Inte att vi är där."
Han log vänligt och såg mot Sammi när han gav ifrån sig ett tjut. Det verkade inte vara någon fara så därför såg han på Kiliah igen. "Vad finns på ön, Kiliah?"
John såg från Roy till Kiliah. Det var tydligt att de missförstod varandra. "Seså, vi ser när är där. Ikväll, mina vänner, ska vi fira. Dansa och roa oss. Låt inte det onda ta över ikväll."

"Det finns alltid äventyr kapten, man måste bara hitta det." Hon såg på sin lortgris till son och skrattade.
"Jag hämtar hinken med snöret. Vi måste tvätta någon." Hon log mjukt och såg på sin far.

"Så sant, så sant, Kiliah."
John såg efter henne då hon försvann för att leta reda på hinken. Sammi verkade helt oberörd av situationen då han skrattade högt, men muttrade då han insåg att maten var slut på tallriken. Men lyckan var påtaglig återigen då han fick en mindre bit av John och Sammi attackerade maten på nytt. John skrattade och så gjorde de andra i besättningen med.

Hon hittade hinken och repet och kastade i hinken fö att sedan dra upp den med vatten. Hon log när hon tittade in.
"Sammi vill du tvätta dig?" Viskade gon och log mjukt.
"Mammas smutsiga pirat, Du får inte vara smutsifare än morfar"

John såg på Sammi som reagerade på den välkända stämman tillhörande hans mor. "Seså, följ med henne. Vi andra väntar på dig här." John gick över för att räcka över Sammi till Kiliah. "Kom snart tillbaka, jag hör hur de talar om att spela musik igen." John lät ivrig på rösten och längtade efter att fatta instrumenten för att spela tillsammans med sina vänner.
När han återvände till bordet plockade han upp mandolin för att spela på den. Några andra gick efter dragspel, stråk, gitarr och flöjt för att spela med. Låten var svängig med en alla som stämde in i gemensam sång. De skrattade emellanåt. Det var ett roligt sätt att roa sig på.