Lumos :3 & LeoisLazyy

När de nådde slutet av trappan släppte Clover Benjamins krage och ställde sig, med armarna i sidorna, framför honom. Hennes blåa ögon synade honom uppifrån och ner några gånger.
"Benjamin, vad håller du på med egentligen?" frågade hon tillslut och flyttade över vikten till hennes vänstra ben istället för det högra. "Du ser ut som ett lik, ett lik som andas och har en puls..." Hon tystade och skakade på huvudet så att det röda, långa håret studsade hej vilt.
Benjamin tittade stint tillbaka på henne.
"Har jag inte bett dig att lämna mig ifred redan?" påpekade han frågande efter att ha blängt på henne tillräckligt länge.
"Jo och titta vad det har resulterat i!" utbrast hon irriterat och ställde sig ännu närmare honom. "Det behöver inte vara såhär Benjamin, du är inte Zachary hur lika ni än är", fortsatte hon med en mer uppgiven ton.

Hailey stod kvar i det kyliga uggletornet ett tag och stirrade huttrande ut i luften. Efter ett tag vände hon på klacken och gick tillbaka mot gryffindors uppehållsrum. Det var helt tomt, så Hailey antog att de flesta utnyttjade deras dag ute i snön ännu en gång. Hon sjönk ner i fåtöljen framför brasan i brist på någonting att göra. Hennes blick letade sig mot fönstret. Det hade börjat snöa igen.

Benjamin stirrade på henne med en tom blick och började sedan känna hur det brände i ögonen på honom. Det var väl självklart att han visste att han och Zachary Ciccone inte var samma person och det förolämpade honom att hon ens så mycket som yttrade de orden.
"Det är väl klart som fan att jag inte är som din totalt sinnesrubbade bror", sade han kallt och Clover såg med ens ännu mer irriterad ut. Hon gav honom en lång blick.
"Då tycker jag att du ska bevisa det. Och till och med min sinnesrubbade brorsa lever ett bättre liv än vad du gör just nu", la hon till innan hon vände på klacken och stegade iväg i korridoren med håret svängande efter sig.

Spolar lite. :3
~~
Hailey letade sig fram över perrongen ute vid Hogsmeade med kofferten fastklämd i den ena handen och Chess bur hängandes i den andra. Hogwartsexpressen som idag skulle ta eleverna till London stod stilla på spåren, samtidigt som rökmoln strömmade ut från loket. Belle hann ikapp henne.
"Så du krossade Hufflepuff igår... Jag måste erkänna att det sved rejält", log hon.
"Jo, men jag hoppas att vi kan vara vänner ändå", retades Hailey.
"Absolut, hur skulle en töntig sport kunna skilja på oss?"
"Jag är en snäll person, så jag tänker låta det där glida undan."
Och skrattandes klev de på Hogwartsexpressen som hade givit ifrån sig ett högt, dovt tjut.

Benjamin strosade fram genom den svala korridoren med armarna i kors. Det var en ganska fin dag, även om tunna, vita moln räckte himlen. Han stannade till och sneglade ut genom ett fönster som vätte ut mot Hogsmeade. Nästan hela skolan skulle snart vara på sin väg hem till deras när och kära. Nästan hela skolan. Förutom han själv och troligen även några andra elever. Egentligen ville han inte stanna på skolan utan hade mycket hellre åkt hem. Men det gick inte. Rent fysiskt så gick det verkligen inte. Han fortsatte att glo ut genom glaset med en plötslig vilja att slå sönder det.

Hailey och Belle sökte sig till en kupé längst bak i tåget. Elever fortsatte att strömma in hela tiden, och efter en dryg kvart så gav loket ifrån sig ett sista, utdraget tjut innan dörrarna drogs igen och expressen började röra sig över spåret. Hailey slog sig halvt utmattat ner på ett säte. Belle gjorde detsamma.

Resten av dagen flöt långsamt på och i slutet av dagen fann Benjamin sig själv runt ett ganska litet, runt bord i den stora salen. Därvid satt han själv, de flesta av lärarna och ytterligare två elever. Han blängde ner i sin tallrik och stötte ner foten i golvet om och om igen vilket skapade ett ytterst irriterande ljud. Var det någonstans han inte ville vara så var det vid det där satans bordet - men han hade blivit tvingad av Professor McGonagall som oturligt nog lyckats få tag på honom innan han försvunnit runt en krök. Nu satt hon och tog för sig av maten som var utställd på bordet och log mot dem alla. Vilken mallgroda...

Klockan var runt sex när Hogwartsexpressen stannade in vid Kings Cross stationen. Det dröjde inte länge förrän korridorerna fylldes av en drös personer som kämpade sig ut mellan dörrarna för att möta deras familjer. Hailey själv skulle inte bli upphämtad, - båda hennes föräldrar jobbade och hon hade inga syskon. Hon sade hejdå till Belle som gick iväg till hennes storebror, och transfererade sig själv därifrån med Godrics Hollow i tankarna. Hon stannade upp framför en stuga. Två våningar hög, vita väggar och mörkbruna detaljer. Den mörka skorstenen vägledde ingen rök för tillfället, så hennes föräldrar hade alltså inte kommit hem ännu. Hon såg sig omkring. Hela byn var täckt med snö. Även den lilla kyrkan som var några byggnader bort på gatan mittemot. Precis bakom kyrktornet kunde hon urskilja det sönderslagna taket på familjen Potters hus. En klump växte i halsen på henne, och hon vände sig hastigt om för att gå mot ytterdörren.

Benjamin började motvilligt att lägga upp potatis på sin tallrik samtidigt som han lyssnade till vad lärarna pratade om. Det hade tydligen varit ett problem för dem att fästa alla juldekorationer efter de bara fallit till marken om och om igen. Vilket meningslöst och ointressant samtalsämne, tänkte han för sig själv och började skala potatisen.
"Så, Howells, hur går det med plugget", frågade plötsligt Professor McGonagall vilket fick honom att rycka till så pass att potatisen föll av gaffeln för honom.

Hailey tryckte nyckeln i låset, vred om och knuffade upp dörren. Hennes hand sökte sig automatiskt mot strömbrytaren på väggen. Lampan i taket tändes, och hon drog igen dörren efter sig. Det var helt tyst i huset, och Hailey gick långsamt upp för trapporna som knarrade under hennes tyngd.
"Wingardium leviosa", sade hon och riktade staven mot kofferten som började glida mot den andra våningen, medan Hailey bar upp Chess bur.