Lost life (PRIVAT)

Han tittar lite medlidsamt på henne "Jag önskar att jag kunde berätta" säger han lågt. Han sneglar diskret mot ett hörn på väggen. "Kamera" mimar han och utan föraning knycker han in hennes ben i armen igen.

Hon såg på honom och hon tjöt av smärta.
"Du kunde inte bedöva mig innan?" Hon såg mot såret och suckade.
"Ge mig en spruta och sy ihop mig bara." Hon torkade bort tårarna.

"Jag har mina order" säger han bistert. Han tar en våtnäsduk och ger henne den "För att torka ansiktet" han ler tröstande

"Du menar du ska tortera mig?" Hon ser rädd ut och tar emot näsduken och torkar bort tårarna.
"Men då tänker jag inte lyda dem. Jag har inget att förlora."

Han skrattar till. "Jag ska inte tortera dig" han hämtar långsamt sina verktyg. "Ok, nu ska jag sy igen armen och sen ska du få ett bandage. Ok?" Säger han vänligt

Scarlet nickar och ser upp på honom.
"Och sen kanske min panna?" Frågar hon och lägger upp armen på en högre brika.
"Så.."

"Jag kommer använda en så lite och vass nål som möjligt så att det inte ska göra ont" säger han till henne "Jag får inte lov att använda bedövningsmedel" förklarar han och sedan börjar han sy

Hon bet ihop och såg sur ut.
"Varför inte då?" Hon såg på honom.
"Men om jag behöver opereras?" Hon såg mot kameran med en suck.
"Sen då?"

"Jag försäkrar er om att du inte behöver opereras och Miranda har bestämt att jag inte ska använda medicin. Hon vill att du ska vara vid dina sinnens fulla bruk" säger han medans han så försiktigt han kan syr ihop såret. "Snart klar" konstaterar han

"Men att bedöva tabbar inte av några sinnen!" Hon såg arg ut.
"Det bedövar bara huden." Hon suckade.
"Men jag hoppas jag får en belöning iallfall."