Förbjuden romans ~ Avslut (Professor/Elev)

Äh, alla var nog nöjda med kapitlet även om inte du var det. Lika bra som alltid!

SUPERBRA!

Tack så mycket!


Härligt


Tack så mycket
ja vi får se ^^


Åh, tack så mycket
Jag bara kände att jag inte fick riktigt till det så som jag ville trots att jag skrev om det tre gånger. Men är glad att ni gillade det


TACK SÅ MYCKET!

Bra!

Två supermegabra kapitel!!!

Jag vet att du inte får publicera den här boken pga HP men om inte kan jag se framsida av din bok "förbjuden romans"



Håller med! Kapitelt var super!

Tack


Tack så mycket!
Lite surt att man inte får det, hade varit kul annars Jag kan lägga upp en bild på det i spoliern Överraskningar i första inlägget

Snygg omslagsbild! Men själva bilden har vi sett förut va?

Får lite den här känslan av denna FF: http://open.spotify.com/track/0YO6BduAqQHsjT10m8ObM3. Och det är bra

Ja det har ni, i första delen utav denna FF Men jag gillar den skarpt Har bara gjort om den lite

Hmm, kan inte öppna den länken kan du skicka länk från youtube istället? Är jätte nyfiken på vilken känsla du får!

Funkar det här bättre?
https://youtu.be/CDMPfMP5JVA

Den beskriver inte känslan perfekt, men ändå väldigt bra. Och beroende på vad som händer passar andra låtar/känslor bättre ibland. Jag har så många låtar som passar till denna FF men jag tror att den här sammanfattar det bäst

Hej sötnosar!
Idag är det fredag och jag tänkte att ni skulle få ett nytt kapitel! Jag vet inte när jag kan lägga upp nästa för åker till Köpenhamn idag klockan fyra, sedan åker jag hem till mig på söndagen så jag har inte tillgång till dator. Jag ska köpa mig en ny så fort jag kan. Måste bara hitta rätt dator först!

Men, jag hoppas ni ska tycka om detta kapitel, det finns en PG15 spoiler och vid detta laget vet ni vad det betyder Det finns även en tillhörande bild till detta kapitel, * indikerar vilken del den tillhör ^^ Bilden kommer hamna i Överraskningar-spoilern!
Finns även tillhörande musik till detta kapitel:
Dangerously In Love

Hoppas ni ska gilla det raringar! Tack för att ni läser, för att ni kommenterar, för att ni tummar... Betyder mycket för mig! ♥




~Kapitel 15~

Jag öppnar garderoben och rotar fram underkläder, jeans, linne och en tjocktröja. Med frustrerade och hastiga rörelser drar jag på mig allt. Jag tar en tofs från mitt lilla sidobord och sätter upp håret på nytt i en bulle på toppen utav mitt huvud.
”Att det ska vara så svårt att hinna prata klart om något innan hans ögon förför mig... Jisses.” mumlar och suckar jag för mig själv. Jag stirrar på min spegelbild. Jag kan inte känna igen mig själv riktigt. Mina ögon är pigga och passionerade, mina former har blivit mer kvinnliga och vuxna. Mitt hår har blivit längre och mina kinder lite rundare, på ett vackert sätt.

Jag ruskar mitt huvud för att skingra mina tankar och stampar ner för trappan där jag möts av en halvt påklädd Severus. Han har bara dragit på sig sina byxor men just nu känns det som om jag inte vill be honom att ta på sig sin tröja. Severus ler upp mot mig där han sitter i soffan, men hans leende är lite krystat. Jag lägger huvudet på sned och går fram till honom. Jag sätter mig ograciöst ner i soffan och lutar mig mot hans sida med mitt huvud mot hans axel. Severus lägger sin arm om mig och vilar handen på mitt höftben. Vi ligger så lite, njuter av varandras sällskap.
”Du är vacker i mjukiskläder...” mumlar Severus och jag ler lite för mig själv över att han tycker att jag är vacker alla tider på dygnet.

”Severus... Jag har berättat allt för dig. Sen dagen då mina föräldrar dog har allt ändrats i mitt liv. Men under allt kaos och all sorg har du funnits där. Du har varit en fast punkt i mitt liv. Ibland undrar jag om allt är hopplöst men då tänker jag på dig och livet känns mer än värt att leva och mer än ljuvligt. Du är den enda, vet du inte det? Vet du inte att jag älskar dig? Att den svåraste delen i mitt liv var att inte ha dig, vet du inte det? Jag har berättat mina hemligheter och alla mina rädslor, hur du är felfri och perfektion i mina ögon. Du är den enda för mig, vet du inte det?” säger jag med mjuk röst och låter mina fingrar smeka upp och ner för hans arm. Severus kysser mig på toppen utav mitt huvud försiktigt.
”Jag vet.” mumlar han som svar med sin mörka röst. Jag myser ner mig mer i hans famn.
”Berätta för mig... Om du blöder så blöder jag och just nu blöder vi båda över detta.” mumlar jag. Jag fortsätter att smeka hans arm med långsamma rörelser medan vi båda ligger tysta. Bara brasans sprakande ljud och den ylande vinden hörs.

Severus har legat tyst ett tag,
”Det är bara när jag är med dig som jag känner av alla mina misstag. Ibland undrar jag om det är för sent att fixa mig, för sent att fixa allt det onda jag gjort. Men, jag vet att du älskar mig och att jag är den enda för dig, lika så är du den enda för mig.” mumlar Severus och kysser min hand efter att han lyft den mot sina svala läppar.
”Jag stal ett armband som tillhört Voldemorts mor, det har ingen betydelse mer än sentimentalt värde. Men när jag gjorde det tänkte jag inte på att du skulle finnas i mitt liv. Jag har återgett armbandet i utbyte mot att du och jag ska bli lämnade i fred vilket Voldemort gick med på...” Severus röst dör ut och han drar ett djupt andetag. Hans bröstkorg skjuter upp och sjunker sedan ihop under mitt huvud för var andetag han drar.

Jag vrider mig så att jag ligger på sidan mellan honom och soffans ryggstöd. Jag drar mina fingrar över hans bröst, låter topparna virvla runt bland hans mörka brösthår.
”Severus, vad är det?” mumlar jag med tankarna spridda åt alla möjliga håll. Men inte en enda av tankarna vilar på det som Severus gjorde mot Voldemort. Det är historia nu.
”Jag vet inte om jag litar på att han lämnar oss ifred, men det känns som att vi båda hade varit döda ifall det hade varit vad han vill.” Severus röst är hård och kall. Jag kan höra att hans tankar är långt borta, fast i en annan del utav hans liv.
”Jag tror att vi inte hade legat här ifall han nu hade velat det...” mumlar jag. Jag kan känna hur sömnen sveper in över mig. Långsamt vinner den mark och min kropp börjar ge upp slaget mot dess krafter. Utanför har nattens mörker blivit tätt och flera timmar har passerat förbi oss medan vi legat där i soffan.

Mina ögon sluter sig, jag ligger och njuter av ljudet från Severus bultande hjärta och rossliga andetag. Det är lugnande och betryggande att höra honom bredvid mig.
”Hjärtat, är du trött?” frågar Severus mjukt, hans röst väcker mina sinnen och värme sprider sig genom min mage.
”Inte nu längre...” mumlar jag och rullar runt så jag ligger ovanpå honom. Jag kysser hans näsrygg och ler mot honom.
”Hmm...” hummar han nöjt. Jag reser mig från soffan och börjar vandra med svängande höfter upp till sovrummet.

*Jag står framför sängen när Severus kommer upp bakom mig och lägger armarna om mig. Han kysser min nacke mjukt och börjar knäppa upp min svarta blus. Min svarta bh håller tillbaka min byst, jag lägger armarna uppåt och runt om hans nacke. Severus läppar fortsätter att kyssa min nacke medan hans händer knäpper upp de sista knapparna på min blus. Han drar den av mig och knäpper enkelt upp min bh. Den landar på golvet. Jag lägger mig ner på sängen och stirrar upp på Severus där han står i bara sina svarta bomullsbyxor.

PG15 i spoiler! Om du är under 15 år bör du ej läsa detta!


~Severus Perspektiv~

Penelope ligger bredvid mig i sängen, hennes huvud vilar tungt mot min axel och hennes ena ben är slött slängt över mina. Vi ligger båda alldeles nakna och öppna för varandra. Senaste minuterna har jag hört hur hennes andetag blivit tyngre och djupare, hon andas långsamt och lugnt bredvid mig. Hennes hud är fortfarande lite fuktig av svett, likaså min. Jag drar ett djupt andetag och glider ut ur hennes grepp. Jag drar upp täcket från fotänden utav sängen och lägger det över henne innan jag kysser hennes panna försiktigt för att inte väcka henne.

Jag plockar fram en handduk från garderoben och vandrar iväg till badrummet. Stänger dörren bakom mig och hänger handduken i sin hållare. Jag vrider på vattnet, efter en stund börjar det ånga i badrummet. Då kliver jag i badkaret och tar en varm och välbehövlig dusch.
”En dag kommer allt att orda sig.” mumlar jag för mig själv och jag kan känna hur minnen från min barndom vandrar tillbaka. Jag försöker hålla tillbaka dem men det är försent. Bilder av mina föräldrar, deras kroppar, deras livlösa ansikten...
”Nej... Sluta.” mumlar jag för mig själv och kniper igen ögonen. Tvingar bort minnena. Jag stänger av vattnet och torkar snabbt av mig innan jag med långsamma steg vandrar tillbaka till min sovande Penelope. Jag hänger handduken över stolen, tar på mig underkläder och ställer mig vid sängkanten.

Penelope sover djupt, hon ser ut som en ängel med röd-lila hår. Ljuvlig... Tänker jag innan jag kryper ner i sängen och in under samma täcke som henne. Hon mumlar något ohörbart i sitt sömnfasta tillstånd. Hennes kropp hoppar närmre och jag kan känna hur hon omedvetet myser ner sig i min famn. Känslan är underbar och obeskrivlig.