PRS mellan HP_Maja och Harry-Potter-Bokslukaren

"Vad ska vi göra?" väser jag i mungipan.
Det finns inte tid för svar. Jag reser mig upp och jagar efter killarna.
"Umbridge... där borta..." är det enda jag kan få fram, och de fattar genast.

"Hur långt är det till kvarsittningen?", frågar jag Matilda och ryser riktigt när jag tänker på en kväll till med Umbridge.

Jag tittar på min klocka.
"Tre timmar", svarar jag dystert.

"Då kan hon inte vara efter oss va?", säger jag.
"Det lär märkas", säger Harry.

"Jo", säger jag, och fnissar till.
Tyvärr visar det sig att Harry hade rätt, och April fel. Redan några sekunder efter att vi sagt det, hör vi ett svagt hostande bakom oss. Jag rycker till, och vänder mig om.
"H-h-hej professorn", stammar jag.

"Goddag miss", hon säger sista ordet med avsmak, "Potter." Hon nickar "vänligt" åt oss andra.

Jag känner hur ilskan rusar genom kroppen på mig, men tittar ner i marken för att dölja det. Jag gillar inte Umbridge, det är ett som är säkert.

"Ville ni något professorn?", frågar jag artigt och försöker få min hand att inte flyga iväg av skräck.

Umbridge tittar på April med en blandning av avsmak och nedlåtande blick.
"April", väser jag i mungipan.

Jag ler spänt åt professorn. Jag kan inte svara på Matildas fråga.