The living dead(Dragon Fantasy)

Alex stirrade på honom med vidöppna ögon som inte sa något annat än gränslös skräck. Hon hade varit inne i detta förr, i ett förhållande där hon inte hade någon talan och hugg och slag var vardag. Den mannen liknade Mark för mycket men hon hade bortsett från detta.
Hon sa inget mer, bara visste att här kunde hon inte stanna, hon måste ge sig av.

Mark mjuknade dock direkt och ångrade sig. "Förlåt mig..." mumlade han och sjönk ner vid henne. "Jag...blev arg bara...Jag vill inte att du ska överanstränga dig, skada dig" försökte han förklara även om det dog ut tillslut.

Alex sa inget men hennes kroppshållning var stel och på sin vakt. Sådär hade Karl också låtit efter han slagit henne, varit ångerfull. Hon ville inte bli indragen i det igen.

Mark märkte hur hon var och suckade tog han sig upp och sa inget mer. Han började steka köttet igen med nerböjt huvud. Hade han förstört något nu? Han hoppades inte det även om det verkade så.

Alex sa inget mer, hans avsikter lät goda, men det hade Karls med. Hon skulle ge sig av ikväll, hellre dog hon än hamnade i det helvettet igen.

Mark suckade återigen och la upp mat åt dem och åt sin innan han satte sig på stolen. "Du kan ta sängen" mumlade han innan han lutade sig tillbaka.

Alex bara nickade, hon satt sig vid bordet och petade i maten. Bäst att göra som han sa för att inte göra honom vred igen. Hon försökte få i sig maten, för att han inte skulle bli arg.

Mark såg på henne en stund med sorg i hjärtat, han hade förstört något nu, det var säkert. Han slöt ögonen tillslut och efter en stund sov han. Dock oroligt, han mumlade saker och vred på sig så han nästan ramlade av.

Tyst packade Alex sina saker samt av den maten hon inte ätit och gav sig ohörbart iväg i den mörka natten. Han sov nu och förhoppningsvis skulle han inte märka det försen hon hunnit långt därifrån.

Mark mumlade mer oroligt och märkte inte att hon gått. Tills han tillslut föll ner på golvet och vaknade till. "Alex?" mumlade han och sökte efter henne med blicken. Men han såg henne inte. Han kollade i resten av rummen och utanför, ropade efter henne. "Alex!". Men hon var borta. En aning chockat att hon försvunnit sjönk han ner på golvet.