Keiron & ErisedStone TVD

Ingen i klassen blinkade och satt med blicken fäst vid min, så det verkade funka. Läraren stod på samma plats som hon gjort ända sedan jag blivit lite galen och stirrade på mig.
"Oroa dig inte, jag ska fixa dig också snart" säger jag.
Keiron

[Va ska ja skriva... Hmhmhmhmhm...]

Öhm, venne xD
--
Eleverna sitter vakna, men fortfarande i trans medan jag säger samma sak till läraren. När de sedan återvänder till verkligheten ser alla på varandra ganska förvånat.
"Hömm, vart var vi?" säger läraren och ser på tavlan "Jo juste"
Läraren fortsätter skriva som om ingenting hade hänt.

Jag stod brevid och kollade när Amber pratade med alla andra och fick dem att glömma vad som hade hänt och gå i trans för en liten stund, så att hon kunde få Liv att glömma också.
När hon hade gjort det med Liv också satte jag mig på samma plats som förut och fortsatte anteckna det Liv skrev på tavlan.
Alla andra såg fortfarande lite förvirrade ut och sneglar på klockan helatiden eller så viskade de om Amber och undrade vem hon var och vad hon gjorde här... De verkade inte förstå hur tiden hade gått så fort heller.
- Jahaa, du måste vara ny! Sade Liv ivrigt och gick fram till Amber och bad henne att stiga fram till katedern och presentera sig själv.
- Hon är bara på besök. Förklarade jag för Liv.
- Det gör väl ingenting, hon kan berätta lite om sig själv i allafall, tycker inte du? Sade hon glatt och log. Jag nickade och suckade tungt.

"Öhh, jag är inte så bra på att berätta om mig själv" säger jag.
"Jaja, du måste presentera dig i alla fall" säger lärarn och föser fram mig till katedern.
Jag tittar från taket till gången och upprepar många gånger innan jag säger något.
"Jag heter Amber" börjar jag. "Men jag kommer bara stanna här idag"
"Vart kommer du ifrån?" frågar läraren intresserat.
"Ingenstans någon här behöver lägga sig i" mumlar jag.

Jag lutade huvudet i händerna och suckade. Liv höjde på ena ögonbrynet lika som några andra.
- Det är väl klart att jag behöver lägga mig i... Var bor du någonstans? Eller är du kanske hemlös? Sade Liv irriterat och blängde på Amber med avsmak.
- Hon är skit skum... Hörde jag Lydia viska till Lukas och han nickade. Jag tittade ut genom fönstret och såg att det hade börjat regna. Skönt, tänkte jag och suckade tungt. Ett åskmuller hördes någonstans lite längre bort ocksån. Nu skulle jag slippa gå hem, som jag hade tänkt att jag skulle göra idag.
- Jaha. Men sätt dig på din plats då Amber... Amber vadå? Sade Liv förvirrat och tittade på klockan. Lektionen skulle ta slut först om 15 minuter.

"Bara Amber, inga efternamn tack" Sa jag lågt. "Och jag är inte hemlös, men jag är verkligen skum"
Jag ler mot klassen och sedan sätter jag mig ner igen på min plats.
Läraren såg ganska förolämpad ut och stirrade på Gabriel.
"Och ni är ... kusiner, eller vad?" frågade hon.