PRS(Dragon Fantasy)

Stefan sken upp och log stort. Han älskade sina småsystrar, de var bland de enda osm kunde göra honom lite glad förut. "Då gör vi det" log han och kramade om henne en sista gång.

Ina log lite mest för Stefan var så glad och tog sig upp på fötter. "Kom då!" log hon och tog sig fram till hästen. "Hur kommer man upp själv?" frågade hon då hon älskade att göra saker på egen hand.

Stefan tog sig upp han med och gick fram. "Du måste få tag i sadeln och sedan svinga dig upp" försökte han förklara och demostrerade själv genom att ta sig upp. Sedan hoppade han ner igen för att låta henne pröva.

Ina nickade och provade men hon trasslade hela tiden in sig i kjolarna, "Förbaskade......." svor hon men tystnade innan det blev värre. Hon hade levt bland fiskare och sjömän och de använde inte ett vårdat språk. Tillslut efter mycket om och men och en stark rodnade på kinderna då kjolen åkt upp och hon hade visat benen satt hon slutligen på hästen.

Stefan såg roat på Ina men lät henne försöka själv. Då hon äntligen var uppe så svingade han lätt upp bakom henne och tog tag i tyglarna. "Då beger vi oss av till mor". Han satte iväg och skogen flög förbi dem.

Ina blev mer och mer dämpad och reserverad ju närmare slottet de kom. Hon blev mer den tjänare, den ägodel hon skulle vara. Snart närmade sig det mål, till Stefans familj och Inas svaga leende hade helt dött bort.

Stefan stannade upp hingsten utanför ett mindre hus, rätt så nära slottet. Han hoppade av och hjälpte lätt Ina ner och en stallpojke kom och tog hand om hästen.
Sedan han Stefan knappt gå några steg innan dörren till huset flög upp och hans två småsystrar rusade ut. "Stefan! Stefan!". De kastade sig som halsen på honom så han nästan flög av.
Båda flickorna var ljusa i hyn och hade blåa ögon. Den äldre hade svart hår som Stefan och den yngre hade mörkbrunt.

Ina hade stannat där hon blivit nersläppt och inte rört sig alls. Hon såg på med ett svagt leende men som dog ut då en kvinna kom ur huset. Ina sänkte genast blicken och började betrakta sina skor, hon hatade det här.

Stefan kramade om sina småsystrar och tog sig upp ordentligt på benen igen. Då hans mor kom ut så kysste han henne på kinderna och gav henne en kram hon med. "Kära mor och systrar, låt mig presentera Ina!".

Ina kände allas blickar på sig, hon visste att hon gjorde fel men höjde blicken för att möta deras blick. Det var som det sved till i magen då hon gjorde det. På vägen hem hade Stefans far med våld lärt henne hur man skulle uppföra sig.