Star Trek [PRS] Dragon Fantasy &Scorpius-Hyperion-Malfoy

D'Tan hade inte tänkt at sänka dom på ett bra tag. "Sir, tänker dom anfalla? ska jag göra vapnen redo?" frågar han

"De tänker inte anfalla, deras ära tillåter inte det om vi inte gör något felsteg, flyg bara ut." svarar Kestra i kaptens ställe och får en blick som ber henne hålla tyst men ger samma order som hon sa, men sa åt honom att ha vapnen redo. Kestra skakade på huvudet, "Nej, de skulle anfalla oss för att då har de en anledning att vi skulle anfalla dem." sa Kestra och kapten ser argt på henne, "Förlåt sir." mumlar hon och håller tyst.

D'Tan ser fokuserat på kaptenen och fortsätter att ha sköldarna uppe och vapnen redo. "Jag tror att Snow precis räddade oss, sir." säger han med en lite arg röst.

Kapten möter hans blick, "Hon följde inte order." säger han med en bestämd röst och Kestra ser ner i skärmen, sänkte de inte vapnen som hon sa skulle de snart bli anfallna.

"Vad vill ni att jag ska göra kapten?" frågar D'Tan och ser på honom.

Alla ser spänt på honom, skulle han anta det som Kestra sa? "Ett fiendeskepp närmar sig." säger en av dem på bryggan och kapten ger ifrån sig ett stön, "Sänk vapnen." säger han och ger Kestra en blick.

"Ja sir." D'Tan sänker motvilligt vapnen och verkar nästan hålla andan medans hans blick går från kaptenen till Kestra.

Kestra sitter stel som en pinne och stirrar på fiende skeppet på skärmen. Skeppet närmar sig först, men sedan stannar det upp, vänder om och försvinner tillbaka och alla drar lättat efter andan.

D'Tan mumlar något på Romulan, väldigt tyst och andas ut lite men står fortfarande på vakt.

De lämnar snart klingonernas territorium och är ute på säker mark, eller ja säker rymd och det är som att alla på bryggan drar en lättnadens suck, de hade klarat det utan minsta skråma.