PRS mellan Medi & Shaana

Vladimir nickade nådigt och gav henne en tacksam blick. "Jag borde komma tillbaka, inte alltför snart, men ganska snart, du vet, vampyr hastighet." skämtade han och log lätt när han gick ut ur huset för kanske sista gången.

Hon såg på honom och kramade om hans hand och satte sig på stolen och såg efter honom med en sorgsen blick.

Han gick nerför den steniga grusgången och precis som när han kom dit för första gången så knastrade gruset under hans fötter. Han log nostalgiskt.

Efter ett tag gick hon ner till köket och började att baka bröd och snart luktade det friskt i huset och såg sig om. "Miss?" Hon ropade ut och gick mot biblioteket.

Där väntade Rosita.
"Rörande", anmärkte hon bitande sarkastiskt. Självklart hade hon hört allt som sagts i huset.

Hon ser på henne och backade. "Ursäkta mig." Hon vände sig om och började att gå snabbt tillbaka.

Tillsammans med Rosita så påbörjade de sin gemensamma resa till gud visste vart.

Hon satte sig på sin säng och kurade ihop sig med en filt om sina axlar.

De sprang genom skogens våta grönska, susade fram mot ett okänt mål. Rositas ansikte, det som han kunde se mellan grenarna, var en mask av koncentration. Det här var hennes hemmaplan. Hon spårade. Jakten var igång och Vladimir fingrade på kniv eggen medan ett leende lekte över hans läppar.

Efter någon timme så vågade hon sig ner igen och nu hade maten blivit klar och hon tog mat åt sig och satte sig och åt lite innan hon lastade upp mat åt Hanna och letade upp henne. "fröken är ni hungrig?"