Uppdraget! (Rollspel Privat)

(( yepp! ))

Jag ser efter Lea och hoppas på att hon ska komma tillbaka men det gör hon inte. Jag ställer mig gråtfärdigt upp och börjar springa efter Lea. Jag springer mot det håll som måste vara 10 an. Jag får en skymt från öda och springer och slår armarna om henne. " förlåt!" kvider och och ser på Lea.

Lea blir överväldigad av den plötsliga kramen.
Hon håller Torccie en armlängds avstånd från henne. "Du får se till att skärpa dig!" säger hon bestämt och låssar greppet. Lea suckar.
"Hämta dina grejer, jag väntar här"

Jag nickar bestämt till Lea och hämmtar mina saker. Jag skynddar mig lite så att vi ska komma iväg. " jag är jätte ledsen!" sa jag och såg ner i marken.

"Skit i det nu. Vi har ett uppdrag" sa Lea och vände sig om.
Hon tittade in i skogen. Snart var de i tian.

Jag nickar igen och börjar gå. Jag ville inte vara elak men jag kunnde heller inte rå för dt som hade hänt.
(( vet inte vad jag ska skriva! Aaaaaa!!!! ))

((inte jag heller!!!!!!))

(( okej men det här kanske får fart på dem!))

Vi går en stund då jag hör något, jag siktar bågen och skjuter åt det hållet. Jag går fram till 'det' och ser att det endast var en ekorre. Jag låter den ligga. " vi behöver inge mera mat just nu" sa jag och gick tillbaka till Lea. Vi gick en stund till då jag hörde något mera, jag tänkte attest kanske bara var en ekorre till eller möjligtvis en fågel. Så jag bryr mig inte. Då jag ser i ögonvrån något vitt lysande. Jag visste precis vad det var. Jag tog tag i Leas ärm och drog med henne bakom en stor buske. Jag kikar igenom busken försiktigt då jag ser två fredsväcktare komm fram med vapen och sökte efter människor som rymt.

Lea sitter stilla bakom busken. De två fredsväktarna söker igenom flera buskar. De skulle säker snart komma till deras.
Ljudlöst spännner Lea sin pilbåge och sickar iväg en pil mot en av dem. Den träffar vid hjärtat och den andre blir upptagen med att försöka rädda sin 'vän'.
Lea tar chansen och drar med sig Torccie och springer.

Jag ser en av männe få en pil i sig, när Lea drog med sig vännder jag mig snabbt om och sköt en pil mot den anndre , den träffade vif hjärtat där också. Dem rammlade omkull och jag fortsatte att sprinag. Jag ser en kulle och tänker att bakom där ser dem oss inte. Jag springer upp för men när jag sk ner ser jag ett stängsel. Jag stannR tvärt.

Lea stannar när hon ser stängslet. Fan! Tänker hon. Det här kan inte vara slutet. Det får inte vara det. Hon tänker inte svika James. Eller Andrease, om han ens lever fortfarande. Lea slår bort tanken. Hon måste fokusera!
"Kom Torccie!" ropar hon och börjar springa mot ett högt träd.