The Mugglis Games nummer 1 000 000

Var du? Ja, det kanske du var. xD

Japp

Jag tror det kommer ett nytt kapitel imorgon eller övermorgon. Jag är så ledsen, men det är problem i mitt liv jag måste försöka räta ut. Men jag ska skriva, för att ni är så underbara, roliga och allmänt härliga ♥

Love to you all

We love you to ♥

Det gör inget vi väntar. ♥ We love ya to, finns om du vill prata.

Mitt älskade lilla Monsteröga, det gör ingenting :*
ta den tid du behöver!♥

Mowahahaha! Jag har en plan för er...

Awesome kap!

DAG TVÅ/ FÖRMIDDAG

Ginny00 hade inte fått någon tur med jakten, så modstulen och trött satte hon sig vid ett träd. Hon slöt ögonen och skulle just till att somna när något mjukt landade på hennes huvud. Hon reste sig häftigt upp och tittade efter saken. Det var bara en fallskärm med en sponsorgåva, så Ginny00 log lättat och knöt upp den. I den lilla grå lådan fanns en burk med soppa. Ginny00 sniffade på den, kycklingssoppa. Hon hade egentligen aldrig gillat kyckling men nu var hon tvungen att äta något. Soppan var fortfarande varm och mycket god, så Ginny00 drack upp hela. En prydligt hopviken lapp i en liten plastpåse låg på botten. Hon tog försiktigt ut den och läste högt:

Soppan är giftig, du kommer att dö snart här.

HarryPotterr s tidiga morgonjakt hade gått dåligt. Det hade inte funnits mycket mat igår, och nu fanns det ännu mindre. Hon hade bara hittat några sniglar och lite gräslök. Men HarryPotterr var listig. En gång hade hon och Soda åkt till distrikt elva för ett skolarbete. Där hade de fått bo hos en snäll familj, och fått lära sig hur man bäst tillagar det som finns i naturen, inklusive sniglar. HarryPotterr hade tyckt det var äckligt då, men nu var hon glad att hon lyssnat. Hon hade fått en liten gryta av sin handledare, som hon fyllt med vatten och ställt på en varm sten. När vattnet blivit varmt hade hon lagt i sniglarna och gräslöken.

Luna.Lovegood skulle snart svimma. Hon hade inte ätit på länge, och den goda lukten från HarryPotterr s gryta var så frestande att hon nästan dreglade. Hon stod bakom ett träd och inväntade tidpunkten då HarryPotterr skulle gå ifrån sin gryta. En silverfallskärm seglade ner till henne och hon bände snabbt upp den lilla silverlådan. Där i låg ett litet saltkar, och hon visste precis hur hon skulle göra.

Sahara Potter var varm. Nej det är fel ord. Hon fullkomligt kokade. Det hade varit en varm morgon, och nu fullkomligt gassade solen. Hon hade hittat sitt tillhål vid några stenar bredvid en bäck, och hon hade svalkat sig i den minst fem gånger redan. Ett högt skrik hördes plösligt och hon vaknade upp ur sin dvala. Skriket var nära, och hon snubblade upp och greppade sin eldgaffel. Hon hörde hur något tungt föll ner på marken bakom en stor sten och hon sprang dit. avifors låg på marken och kippade efter andan. Hon hade rivmärken i hela ansiktet, och det rann blod ur hennes mungipa.

”De kommer… S..ssspring” sade hon innan kanonskottet hördes och hon blev slapp.
Sahara Potter släppte flickan och sprang.

Soda var nervös. Hon hade planerat detta under hela natten, och nu var det äntligen dags. Eller, inte riktigt än, latmaskarna till karriärister hade inte gått upp än. En silverfallskärm svävade långsamt ner mot henne och hon fångade den skickligt. Hon hade fått ett paket mariekex, som hon snabbt tuggade i sig. Hon såg hur Lucy och Rose ropade något till de andra i karriäristernas håla. Det var dags.

YEEEY, jag är varm! xD Jag har en högaffel! DET VAR ETT FULLKOMLIGT AWESOME KAPITEL! xD

Bra!! Jag lever!! XD