We are left, they disappeared. (Rollspel)

Thomas som hade sovit ganska tungt i huset hade inte vaknat förrän hans klasskamrat Nikki säger något om ett bibliotek. "Vad då bibliotek? VArför ska vi gå in i ett bibliotek, det är väl bättre att gå ut och se vad det är för fel på bussen." stönar Tom och kryper ut ur sovsäcken. HAn gnuggar sig trött i ögonen och ser då att rummet nästan är tomt. "Men vart är alla?!" utropar Thomas förskräckt och hoppar upp. Hade alla gått ut utan honom och dom få som fortfarande var här. Kunde dom inte ha väntat i alla fall.
Hans mage knyts ihop och han ser frågande på Nikki. Vad är det egentligen som händer här.

"För att i böcker står det en massa saker, och den som ägde huset måste ju fått upp väggen på något sätt, men om du föredrar att springa in i den fler gånger tänker jag inte hindra dig. vem vet med din tjockskallighet kanske den går sönder till slut" sa han retsamt men önskade egentligen att hon bara kunde ge sig. Nikki vände sig mot Thomas
"Ja vi vet inte vart alla är och det är en vägg runt hela huset som Nemi gillar att springa in i." sa han

Nemi tittade på Nikki.
Oj, vad hon ville strypa honom nu.
"Ja, till skillnad från dig grinar jag inte i kudden på nätterna", sa Nemi hånfullt och insåg att hon kanske hade gått för långt. Hon tittade mörkt på Nikki.

Thomas ger Nikki en oförstende blick. Väggen? Hur har vi då kunnat komma in om det finns någon vägg som hindrar oss från att komma ut? Vad har jag egentligen missat, tänker Tom och går fram till Nikki med ganska sakta steg.
"Vart finns det där biblioteket då?" fråar han även om han förstår att den är bakom dörren bredvid Nikki.

Nikki såg argt på henne, hade han inte varit så förbaskat väluppfostrad hade han slått henne. han bara stirrade på henne innan han vände sig om och gick där ifrån. han ville inte prata med henne. hon hade faktiskt inte behövt säga något, och han trodde inte att nån av dem hade hört honom. han slog handen i en spegel, toppen han hade lyckats skära upp handen, i och för sig var det inget ovanligt att han blödde men han ville kunna använda handen. han gick ut på området och satte sig ner vid ett träd. han tänkte inte prata med någon av dem.

Nemi bet sig i läppen.
Aoch, kanske hade varit lite dumt att säga det sådär högt. Hon hade fått oerhört dåligt samvete.
För att muntra upp sig själv gick hon in i biblioteket. Hon älskade lukten av böcker. Gamla, nya, pergament, torrt papper och en liten gnutta krydda. Hon älskade att läsa och skriva. Men konstigt nog visste ingen det. Hon drog ut den närmaste boken och slog upp den. Den handlade om en flicka som hade blivit fångad av fienden under andra världskriget men sedan hade blivit kär i en av vakterna. Hon slog ihop boken med en smäll. Hon var absolut inte sugen på att läsa kärlekshistorier nu.

Nikki såg på handen som blodde och doppade den i en vattenpol som genast blev röd och han suckade och gick fram till sin väska som låg en bit, han plockade upp den och satte sig vid trädet igen. han lindade om handen med bandaget han hade med. och stirrade sedan rakt fram, han ville hem, bort från huset, bort från klassen och bort från allt. han kunde inte stanan här hur länge som helst, Eclips kommer tro att han övergivit dem. Nikki reste sig upp och gick fram till väggen och började följa den

Jackie följde tyst efter de andra. Hennes vänner verkade ha övergivit henne. Varför det? Nu skulle hon vara tvungen att vara med idioterna.
"Okej, de är väl inte idioter då" sa hon tyst till sig själv när hon gick in i en osynlig mur och skrapade sig på benet

Nikki var snart tillbaka där han började och precis som han trott, muren gick runt hela huset. han suckade lite och undrade först om man kunde gräva sig ut, men gav snart upp den iden när han inte hade någon spade, sedan tänkte han på klättra men den iden gav han också upp. han gick in i huset och till biblioteket och såg Nemi sitta där. han gick rakt förbi henne och in bland några hyllor, han ville inte prata med henne alls. han började leta bland böckerna efter något användbart

Thomas stiger in i biblioteket och sätter direkt på sin MP-3 spelare som han har i byxfickan. Han orkar inte med att lyssna på sina kamrater nu när hanär ganska trött och grinig. I vanliga fall så skulle han skämta till det men det här var inget vanligt, huset är förtrollat eller något.
Tom går fram till en hylla långt bort från Nemi och Nikki och börjar läsa på bokryggarna. Hans ansikte blir rödare och rödare för var sekund som går, just nu var allt hopp ute. Skulle han någonsin kunna komma ut härifrån? Sedan slår det honom att dom kanske bara lurade honom med att det finns en osynlig vägg på gården.