Lily Potter-Livet bakom bröderna.

You don't thank me :'( (xD)

Tack så mycket! Majis och HarryPotterr!

Hehe, nu gör du det Jag hade damp då jag skrev att du inte tackade mig, men nu gör du det! :O Hihi, varse då

Jättebra! men det var två saker jag tänkte på, det stavas situation och inte sitvation, fast det är Ett lätt stavfel. Srn är jag ganska säker på att det stavas Victoire men jag ät inte helt säker på den

Spännande, mysigt, och häftigt kapitel! Bra!

SÅ HIMLA BRA♥

Wow... det var ett supercoolt kapitel!

Tack allihopa!


Tack för kritiken Luna Chang!
Ska tänka på det!

Kommer det mer då?

Majis: Nuuuu!!!


Kapitel 24- Älskade Vänner ♥

Tillbaka blick: “Men Lily, Du måste bestämma dig nu!”, Skrek Remus.
Sen, Sen, Sen.

Ramlade jag ner I ett stort hål. Jag kom tillbaka till verkligheten.
“Miss Potter!”, sa en bekant röst.
'Ånej, Madam Pomfrey', tänkte jag samtidigt som jag gjorde ett falskt leende. Jag försökte sätta mig upp men madam Pomfrey tryckte ner mig I sängen.
“Jag mår bra, Jag mår bra”, sa jag lugnt och sansat.
“Nej, Miss Potter. Ni mår inte bra. Ni är förgiftad”, sa Pomfrey. Jag bara stirrade på henne. 'Vad är det hon står där och säger?', tänker jag medan jag bara ligger där.

'Undra om någon kommer och hälsar på mig imorgon', tänkte jag innan jag somnade. Jag tänkte på Veronica, Eric, Hugo, Mamma, Pappa, Albus och James. Jag drömde en konstig dröm, Jag kom inte ens ihåg den.


Nästa dag vaknade jag tidigt I sjukhusflygeln. Jag satte mig upp I sängen. Jag skulle precis smyga ut ur sjukhusflygeln när jag hörde Pomfreys röst.
“Äntligen vaknar du”, sade hon och kom ut. Jag suckade.
“Efter denna undersökningen får du gå”


Efter en lång undersökning och frukost fick jag gå. Jag skyndade mig till sällskapsrummet. När jag kom in hörde jag:
“Lily!!!!”, och jag fick kramar av Eric, Veronica och Hugo.
“Hej på er!”, sa jag med ett brett leende.
“Å Lily, klarade du dig?”, frågade Veronica oroligt.
“Ja, Veronica. Vad tror du?”, sa jag lite skämtsamt. Veronica kramade om mig samtidigt som hon skratta, och grät. Jag bara log.
“Om du inte hade fått komma ut idag, hade jag fixat massa saker åt dig!”, sa Veronica. Jag log mot henne.
“Lily, ledsen att vi inte hälsade på dig igår, men vi hade tonvis av läxor och när vi kom sov du, och sen när vi kom för andra gången fick vi inte komma in.”, sa Eric, han log med sitt söta leende.
“Jag förlåter er”, sa jag.
“Jaa! Tack Lily”, sa dem och kramade om mig I en gruppkram.

Åhh, jag älskade verkligen mina vänner!