PRS(Dragon Fantasy)

(Vi kanske kan hoppa några månader? Då kanske Ina kan föda? Eller så kanske Ian blir borta i några månader, kidnappad eller något och då kommer tillbaka?)

(Vi hoppar lite ;P)

Ina hade en svår graviditet och läkaren varnade Stefan för att skaffa fler barn. Doktorn ville inte säga något till Ina men om hon ens skulle överleva denna förlossning skulle de vara glada.
Ina var stor och otymplig men hade magrat då hon knappt fick i sig något innan hon åter fick upp det. Fast hon inte klagade eller sa något såg alla att hon hade ordentligt ont. För det mesta satt hon tillbakalutad i en stol ute eftersom doktorn sagt att hon borde vara ute och stilla.
Nu satt hon ute i solen och såg på barnen som lekte, hon hade massa kuddar och en filt över benen, det gällde dagar nu innan hon skulle föda.

Stefan var orolig samtidigt som han var glad. Han var orolig för Ina, men glad att de snart skulle ha ett barn. Mest satt han med henne eller arbetade. Men nu för tillfället satt han ute och övade svärdkonst mot en av ynglingarna från skogen.

Selena hade blivit stort, magen kändes uppsvälld och hon var mest inne i sitt rum. Hon hade dåligt humör och kände sig hemsk men sa aldrig något. För hon var ändå glad för deras barn. Därför visste inte alla att hon ens var gravid.
Men denna dag bestämde hon sig för att gå ut. Med magen före sig kom hon ut och tog sig fram till den gamla gumman och Anna.

Ina satt tillbakalutad och försökte få i sig den dryck med örter läkaren ville få i henne för att hon skulle klara det hela, hon gissade att det var smärtstillande med.
Nu ville hon bara bli kvitt ungen, hon ville kunna röra sig normalt utan att ha ont.

Ian var ute på borggården liksom Stefan var han och tränade. Han orkade faktiskt inte med Selinas humör alltför länge så nu hade han mer eller mindre flytt det hela även om han oftast var vid hennes sida.

Selina gick sorgset iväg då de inte pratade med henne så mycket. Hon hade inte pratat med någon så mycket nu på ett tag. Ian var inte med henne, men det var hennes egna fel. Även om det gjorde henne ledsen. Då hon såg honom stå och träna började hon plötsligt gråta. Hon hade inte gråtit förut under graviditeten, bara varit sur. Men nu orkade hon inget mer utan slog händerna för ansiktet.


Stefans träning med ynglingen blev vildare och snart hade han fått ner honom på marken medan svetten rann. Han flämtade och flåsade som mannen och hjälpte honom upp.
Stefan såg mot Selina innan han såg mot Ian och fick ögonkontakt med honom. Han nickade mot Selina, han borde prata med henne.

Ian såg Selina som han alltid såg henne, följde hennes steg. Han försökte vara henne nära men hon bara var grinig, han orkade inte med det. Men nu kom han fram till henne och la försiktigt armarna om henne rädd att bli bortstött och svettig med sin bara bringa.

Ina kom fram till Stefan på skakiga och smala ben, hon visste att hon inte borde gå men hon hade inte ro att bara vara stilla även om hon inte orkade mycket annat.

Selina såg upp på Ian med tårdränkta kinder. Hon snyftade lågt. "Alla hatar mig...För att jag är så sur..." mumlade hon tyst. "Jag står inte ut Ian...". Hon ville bara få ut barnet nu även om det var någon månad kvar.

Stefan la armarna om Ina och log lite. "Hur är det? SKa du inte gå och sätta dig igen?".

"Ingen hatar dig, jag vill bara inte bråka. Förlåt, jag älskar dig Selina." sa han mjukt och kysste henne.

Ina suckade men log lite, "Det är okej, vill bara bli av med det hela." mumlade hon och lutade sig mot honom. Hon var otroligt svag och trött numer hon orkade bara inte.

Selina snyftade till igen och besvarade kyssen. "Jag älskar dig med" sa hon svagt. Hon la händerna om sin mage. "Den här har sparkat en hel del...En livlig krabat...".

Stefan började leda henne mot stolarna. "Det är borta när som helst, kanske idag redan".

Ian knäböjde och la händerna på hennes mage innan hon kysste den.
"Det är över snart." sa han ömt.

Ina satte sig tungt i stolen och nickade.
"Jag hoppas det." sa hon och slöt trött ögonen, och knäppte sina smala armar över den allt mer svällande magen.