Alien & Beben (Privat rollspel)

"Jag menar att han har seriösa problem med humörsvängningar och att hantera vissa situationer, och du förtjänar att få veta det, enligt mig, eftersom att du är den enda som får Harry att vilja fortsätta leva just nu."

"Oj ..." mumlar jag och biter hårdare i min läpp. "Vill han seriöst inte leva längre ...?"

"Nej, knappt" säger jag lågt och pressar ihop mina läppar. "Jag har aldrig sett Harry så lycklig som de första dagarna ni var tillsammans. Det blev nog en sån shock för honom när ni fick reda på att du var gravid, så då rasade allting. Men jag tror att det kan bli bättre om du känner till detta, och vet hur viktig du är för honom."

Jag suckar lågt. "Jag känner mig hemsk som bara gick... Hur mår han?"

"Dåligt, antar jag. Han och Gemma blev osams och han gick ifrån för att vara själv."

"Vart är han?" frågar jag och reser mig upp.

"Jag vet inte exakt, men nära London."

"Jag kanske borde åka dit ..." säger jag nervöst.

"Jag skulle vara så tacksam över det, han lyssnat ju inte på någon annan längre" säger jag och släpper ut en darrig suck.

[justin]
Jag är utanför hennes hus nu och jag parkerar bilen innan jag går till dörren, där jag ringer på dörrklockan.

"Då letar jag efter honom ..." mumlar jag, och utan att bry mig om att någon ringer på dörrklockan springer jag upp på mitt rum och tar min väska, så jag kan ha mobil i och sånt.