Sjunde året på Hogwarts

"hälsa Tonks" sa jag och Lupin nickade och försvann och jag såg sedan på mina svärföräldrar
"Ha det så bra" sa jag till Lucius och Narcissa och de log och försvann och jag vände mig mot familjen Weasley
"Se de är jätte trevliga. varför kunde ni bara inte inse det innan?" sa jag roat till dem

- Det är väll för att ingen av oss insåg det eller ville ta första steget, sa Arthur med en axelryckning.
Vi började plocka av och diska all disk.
Charlie och Bill tog bort tältet och borden och allt blev som förr.
- Nu tar vi en varm kopp te framför brasan och sen bums i säng, sa Molly och vi fick alla en varsin ryckande kopp varmt te.
Sen satt vi alla framför brasan tyst och alla tänkte på sina egna tankar.
En efter en gick upp och la sig och vi gick upp och la oss.
- God natt då, sa jag till de andra och kröp ner i sängen och somnade nästan genast.

jag tog tacksamt i mot te-koppen och vi kröp sedan ner i sängen och jag drog täcket tätare om mig
"Fryser du?" frågade Draoc lågt och jag nickade och han höll om mig och jag log mot honom och jag slöt ögonen och hostade till lite och försökte sedan sova några timmar

Jag vaknade tidigt på morgonen men kunde inte sova om, så jag gick upp och klädde på mig och för ovanlighetens skull flätade jag håret i två långa flätor.
Sedan gick jag ner till köket där Molly var i full gång med att göra iordning frukosten.
- Behöver du ha hjälp?, sa jag vänligt men hon skakade på huvudet.
Så jag dukade fram fast jag inte behövde.
Bill kom ner och började ratta på radion.
- Vad gör du?, sa jag förvånat.
- Försöker få in en hemlig radiostation, sa Bill konsentrerat.
Och efter ett tag hörde jag en välbekant röst.
- God motgon kära lyssnare.
- Lee, sa jag och Bill nickade.
- Idag har vi med oss en ärad gäst.
- Hej, allihopa, sa ännu en välbekant röst.
- Kingsley, sa Fred som kom ner med George.
- Idag har vi tagit vår tillflykt till en hemlig ort, nå hur går det därute?, sa Lee till Kingsley.
- Jo, dödsätarna blir allt fler och Voldemort får allt mer makt.
- Jo, så kan det gå.
Men ge inte upp gått folk, vi har också rustat oss eller hur?, sa Lee.
- Absolut många män och kvinnor rustar upp för det som skall komma, sa Kingslay.
- Och nu till något mycket sorgligt, vi måste tyvärr medela att Ted Tonks har blivit mördad och vår kära minister också, så en tyst minut gör dem.
Vi var alla tysta och såg chockade på varandra.
- Tack, då gott folk, på återseende och ge inte upp hoppet.
Ni vet att även i de mörkaste tider finns det hopp bara man kommer ihåg att tända ljuset.
Ett plopp hördes och Lees röst försvann och lämnade efter sig en spänd tystnad.

"Cara" sa Draco och puttade lite på mig
"mm" svarade jag trött och han såg oroligt på mig
"Hur mår du?" frågade han oroligt
"Jag mår *host* bra" sa jag lite trött och han la handen på min panna
"Det gör du inte alls! du har feber" sa han och jag försökte skaka av mig honom
"Jag mår bra. jag är bara trött" protesterade jag och reste mig upp ur sängen och drog filten om mig och gick mot dörren
"kommer du?" frågade jag honom och han gav mig en orolig blick
"Du borde ligga i sängen" sa han men jag skakade på huvudet och gick ner för trappan där jag mötte de andra i köket
"Varför ser ni så oroliga ut?" frågade jag lite trött och satte mig ner på en stol

Jag vände mig mot Cara och Draco som kom ner.
- Du borde ligga i din säng, du är ju sjuk, sa jag åt Cara.
- Preis vad jag sa med, sa Draco.
- Jag gör iordning en brygd som tar ner febern och dämpar hostan, sa Molly och granskade oroligt Cara.
- Annars åker vi tillbaks till Severus, sa jag och såg på henne.
- Skrimgor och Ted Tonks är död, sa Bill.
- Starkas Tonks, har precis fått en son också mördas hennes far, sa jag med en suck.
- Jamen Sckrimgor då?, sa Bill och såg på mig.
- Jag har aldrig tyckt om honom jag gillar Kingsley bättre, sa jag och molly gav Cara brygden.

"Men det är ju ingen fara. sluta dalta med mig" sa jag bestämt och Draco ryggade tillbaka lite men jag tog i mot dryckan av Molly och gav henne ett tacksamt leende
"Ja stackars Tonks, men hennes son kan i alla fall glädja henne" sa jag och log "Och jag håller med Laura, Scrimigor var en idiot"
"Du är en hård person" sa Blaise roat och jag bara ryckte på axlarna
"Jag tror faktiskt inte Cara ska åka någonstans hon ska gå tillbaka till sängen!" sa Draco bestämt och jag himlade med ögonen
"Om det gör er alla gladare så" sa jag irriterat och lämnade rummet utan att vänta på Draco och styrde mina steg upp mot sängen, svepte drycken och la mig rastlös ner

- Frukost, sa Molly när Cara hade gått.
Draco tänkte följa efter henne.
- Stanna här Draco hon kan gott vara själv en stund så kan du gå upp med frukost till henne sen, sa jag och Draco satte sig ner och vi började äta frukosten.
Men sen åkte Arthur till ministeriet, Fleur till Gringotts och tvillingarna till butiken eftersom att lovet var slut.
Draco gick upp med en bricka med frukost till Cara och Bill och Charlie satte sig ner framför brasan med några viktiga orden papper.
Jag och Dean hjälpte Molly med disken sen satte vi oss också framför brasan och jag försjönk ner i den nya boken om pirater jag hade köpt i Littel Hanginton.
Dean suckkade och jag trollade fram Quidditch genom tiderna och han började läsa den.

Jag hörde steg utanför och förstod att det var Draco, han öppnade nervöst dörren
"Nej jag ska inte skrika på dig, jag gillar bara inte när folk daltar med mig. jag klara mig själv" sa jag lätt och han satte sig på sängen
"jag antar att din far hade ett helvete med dig när du blev sjuk?" sa han lite roat och strök mig över håret
"Du har ingen anning" sa jag roat och tog upp te-koppen och drack nöjt den varma drycken
"Du måste äta också" sa Draco men jag bara gav honom en varnande blick och han tystnade
"Jag är inte hungrig. jag behöver bara sova lite" sa jag och Draco nickade tog med sig brickan och lämnade rummet och jag la mig trött ner och drog täcket tätare runt mig och försökte somna

Draco kom ner med frukosten kvar på brickan.
Jag slet ögonen från boken och såg på honom.
- Sur?, sa jag frågande.
- Ja, för att vi daltar med henne, sa Draco olyckligt och jag himlade med ögonen.
- Bry dej inte om henne, kom och läs en bok istället, sa jag och gjord plats för honom i soffan vid mej och Dean.
Draco satte sig ner och efter en stund var även han införsjunken i en bok.
Jag fortsatte att läsa och la huvudet i Deans knä och bena över Dracos.
- Det har sina fördelar att sitta i mitten, sa jag mumlande och försjänk åter in i boken med brasan knastrande bredvid oss.