Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon skrattade mjukt och smekte hans kind och skakade på huvudet.
"Jag som ville vila en timme mer." Hon log och nickade.
"Han kan äta fas föda nu. Han gillar frukt och bröd men älskar kött." Hon såg på Sammi som bökade och tog Johns hatt.
"Sno inte min hatt!"

"Jag menade inte att vi har bråttom.", sa Ethan då och log mot henne innan han smakade av maten igen.
John nickade till Kiliahs ord och tog en tugga av maten på en gaffel för att låta Sammi smaka på det. Han verkade först oförstående, varför skulle han få mat när han bara ville ha Johns hatt? Men så upptäckta han de andra smaka och njuta av maten och ville därmed vara delaktig i frukosten. Han lutade sig fram och såg nära på maten innan han gapade för att smaka på maten. John skrattade när han såg att Sammi tagit hela tuggan. "Bra. Gott va?" Sammi smackade nöjt och verkade sedan koncentrerad av smakerna innan han såg på John igen.
"Men det är min hatt, Sammi. Du ska få en egen. Fråga din mor eller far. Jag är säker att vi kan hitta något på marknaden." John sträckte sig efter hatten och satte den på sitt huvud igen.

Kiliah log retsamt och såg sedan på Sammi och skrattade.
"Pappa han har saknat dig. Han vill ha din doft nära." Hon log mot honom och nickade.
"Klart han ska få en egen. En stor för då kan han växa i den för han växer så det knakar."
Sammi nickade och lutade sig mor Johns kropp.
"Sammi sakna mojfaj." Viskade han trött och greppade tag om hans skjorta.
"Sammi hjälpa mojfaj."

John nickade. "Ja, och det låter bra, men han ska också lära sig respektera andras gränser.", sa John och såg ner på Sammi. "Den här hatten betyder mer för mig än vad du tror. Jag är rädd om den.", sa John och förstod att det lät hårt och kanske själviskt, men den hade varit med honom genom det svåra, det lätta, det underbara och det tråkiga. Kapten John hade en känslomässig koppling till den. Han strök handen över Sammis kind. "Ja, det låter som en bra idé.", sa han igen. "Sammi kommer klä bra i en riktig hatt." John kramade honom försiktigt och erbjöd Sammi en till tugga av maten som Sammi glatt tog emot och smackade nöjt på.

Hon såg på sin morfar och såg sedan bort. som han var sur men han nickade bara.
"Okej inte Sammis hatt." Sa han efter en stund men han lade sig tillrätta och tog och började leka med Johns fingrar.
"Mojfaj köpa hatt?"

John skrattade och gav Sammi en till tugga av maten. Sammi verkade en aning sur eftersom han rynkade pannan och såg med en allvarlig blick mot John, men John bara skrattade åt det, då det faktiskt såg sött ut. "Fråga dina föräldrar, så kanske vi kan gå en sväng på marknaden.", sa John och klappade han över huvudet.
Han såg mot Kiliah igen. "Kiliah, har du tänkt på något äventyr än? Någonstans dit du vill resa?"

"Vi ska på två äventyr." Hon höll upp ett finger.
"Första är att köpa en hatt till Sammi så han inte snor morfars att. Sen vill jag se på kartan. Vi kanske inte ska ta för allt lång eftersom Miliah kanske behöver hjälp i slutet." Hon log.
"Så jag ska se."

John nickade belåtet. "Det borde gå att ordna. Vad säger du, Sammi?" John plockade upp honom så att han höll honom framför ansiktet och deras blickar tvingades att mötas. Sammi tjöt av glädje och skrattade. "Det var väl det jag tänkte.", skrattade John och pussade hans kinder innan han satte ner det lilla barnet i sitt knä igen. "Visst följer du med och väljer ut en hatt, Kiliah? Vi skulle kunna gå nu."

Kiliah hade äit upp och reste sig nu och log.
"Jag följer med men du får gärna bära honom. Han verkar trivas där." Hon log och såg på sin make.
"Drick inte för mycket."
Hon vände sig mot Sammi.
"Kommer du bli ersättare för pappa kanske? För det är du och morfar som kommer ha hattar."

John nickade och andades in för att se på Sammi. Men när hon talade till Ethan såg han upp på de. Ethan kastade en blick åt Kiliahs håll och log mot henne. "Nejdå, vi ses snart."
Han hade flyttat sig närmare de andra för att gå med i deras diskussion. De verkade roa sig, eftersom de skrattade så.
"Kom, Sammi, dags att vi hittar en hatt som passar dig." John reste sig med Sammi i sitt grepp och gick efter Kiliah. "Ethan, han kommer kanske tillslut. Det tror jag nog. När han blir lika gammal och gaggig som jag.", skrattade John och gick bredvid Kiliah för att sedan lämna värdshuset.