Life - Lupple & Medi PRS

Hon log och såg efter henne.
"Okej men jag har kakor i skåpet till vänster om spisen. Hjälp mig att äta dem så råttor inte tar dem."

Rose ryckte på axlarna och vandrade igenom de olika rummen. Liksom undersökte allt hon kunde få tag på tills hon började bli lite hungrig och gav sig iväg på jakt efter kakorna men så kände hon en sådan ovanlig doft att hon rusade upp för trapporna och knackade på dörren.

Mi slog upp ögonen så hastigt och satte sig spikrakt i sängen när hon hörde knackningen och nästan flög till dörren och öppnade den men där stod bara en liten flicka. "Hej där, jag är Mistril. "Log hon och höll fram sin hand. Det tog en stund men om någon hade tålamod så var det en vampyr. Rose tog hennes hand efter många minuter men ryckte bort den. "Kall."Konstaterade hon lågt och Mi skrattade. "Åh ja jag är rätt kall. Men du är väldigt varm. Är du en av Gabriels?" Frågade hon och satte sig ned på golvet framför henne och den lilla flickan nickade.

Ethan såg på flickan och satte sig upp med ett leende.
"Hej." Han tog sig fram men stod bako Mi och lade huvudet på sned.
"Vad söt du är. Vad heter du?" Frågade han med en mjuk stämma och lade huvudet på sned.
"Jag heter Ethan."

Rose såg på dem med en förvirrad blick. Steg raskt fram och luktade på Mistrils arm och sedan på Ethan och kunde inte förstå varför de luktade som varandra och luktade sedan på Mistrils hår. "Luktar annorlunda. "Viskade hon mest för sig själv och fortsatte att stega runt i rummet. "Rose. "Viskade hon som svar på vem hon var och Mi visste vem hon var. Det var den lilla flickan. "Följde du ett doftspår hit? Mitt?" Frågade hon och Rose nickade sakta och Mi flinade. "Åh jag förstår. "Log hon och såg på Ethan med ett snett leende.

"Vi luktar annurlunda." Ethan log och såg på henne.
"Rose det var ett väldigt vackert namn." Han såg på henne när hon gick in och lade huvudet på sned.
"Vill du lyssna när jag läser?"

Mi log stort och såg på sin älskling. "Jag vet att jag vill det i alla fall. "Flinade hon och Rose kröp upp på sängen och satte sig. "Ja tack, jag lyssnar. "Viskade hon och såg på Ethan.

Han lade en filt om henne och tog upp en annan bok och började att läsa. Vid vissa gjorde han en fånig röst. Andra gjorde han rösten mörkare och han såg då och då på Rose.

Mistril följde aktivt med i berättelsen och såg på sin älskling med kärlek i ögonen medan Rose fnittrade förtjust. "Duktig. "Viskade hon och pekade på honom.

När han läste som ett monster blåste han upp kinderna men gjorde en pipig röst och petade Rose i midjan. När hans mage kurrade log han.
"Nä jag måste äta. Vill du ha något med?"

Rose fnissade fortsatt förtjust och Mi såg på dem båda med en förstående blick. Han var riktigt bra med barn. Hon tittade ut genom fönstret och reste sig upp. "Ja, till köket. " Utropade hon och började gå. Mi gick fram till Ethan och smekte hans kind. " Jag måste hem älskling, klarar du dig?" Frågade hon och såg på honom.