PRS The Pie Club

"Aha" svarade jag tyst och tryckte försiktigt Audreys hand.

"Berätta", sa jag och kramar henne.

- Mina föräldrar vill inte ha mig längre, sa jag tyst.
Tårar började rinna ner för mina kinder.

Jag smyger fram till de andra som satt i kupén.
"Hej", säger jag och ler men det bleknar när jag ser den gråtande tjejen. "Vad är det?"

"Åh, Alex.", sa jag tyst, "Vi älskar dig, och vi kommer alltid att finnas här för dig. Dina föräldrar begår ett STORT misstag."
Jag torkar bort hennes tårar.

- Tack, grät jag.
Jag kramade om dig alla ihopa.

Jag stod bara och visste inte vad jag skulle säga. Jag kände knappt människan.

- Audrey tycker du att dom begår ett stort misstag? frågade jag.

"Såklart! Du är fantastisk!", började jag och log, "Du är nästan som en syster för mig. Förresten, du får gärna bo hos mig."
Jag släppte ut mitt hår.
"Ska vi gå och bada?", frågade jag allihopa.

- Ja jag är jättesmutsig, sa jag.