Vampire PRS

"Du vet inte hur du ska bota mig? Jag klarar inte en natt till." Hon såg ledsen ut."Snälla James"

Han tog hennes hand.

" Det går inte att bota dig.., mumlade han

Hon stirrade på honom och försökte ta sig loss."va varför inte?" Tårar rann ner för hennes kinder. "Jag vet inte hur jag ska klara mig. Jag får aldrig sova ordentligt." Hon såg sorgsen ut. "Du bjöd hit mig för du visste vem jag var och inte för att du kunde bota mig." Hon försökte ta sig från honom. "Lögnare!"

" Förlåt! men jag har forskat kring den här sjukdomen sedan min kära Lorena tog livet av sig, den enda lösningen är.. att dö, sa han tyst

"Du vill att jag ska ta livet av mig?" Hon såg på honom."Du anar inte hur mycket jag har klämpat" Hon började gråta och hon tog sig upp från sängen och drog stången med sig och lade huvudet i hans famn.

(Han kunde inte hjälpa henne då för det fanns inga psykologer på den tiden

" Det går.. men det tar tid.. en väldig tid, mumlade han.


Han strök hennes hår.

Hon slöt ögonen och kliade runt plåstret som satt på hennes armväck. "jag kommer inte kunna sova sen ändå. Så kan vi typ börja ?"

" Ja.. vill du börja med hypnosen eller proverna?, sa han

"Proverna är väl redan klara?" Hon såg på honom och hon såg upp på honom.

" Inte hörsel och syntestet, mumlade han.