The Vampire's revenge(Dragon Fantasy)

"Dö är mycket osannolikt, lämna mig vet du aldrig." sa hon, inte för att hon visste hur många han haft, men hon hade haft fler, man hann en del på 300 år.

"Jo, jag lämnar dig aldrig, du är min enda kärlek" sa David bestämt och bar henne upp till deras rum. Han la henne i sängen och knäppte upp sin egen skjorta innan han la sig vid henne.

Solena sparkade av sig skorna och drog av sig jeansen innan hon kröp ner vid honom med linnet på sig. Hon drog täcket över dem, "Jag hoppas det." sa hon ömt och kysste hans kind.

David kysste henne tillbaka och försökte sedan sova. Han lyckades slumra till en stund, men mitt i natten vaknade han med en fruktansvärt torr strupe och tassade försiktigt upp ur sängen och ut ur rummet. Han hade kommit ner till köket och just hällt upp ett glas vatten då plötsligt något slog itll honom i huvudet och allt blev svart.
Edward släpade med sig David och lämnade en lapp där det stod "Jag har tagit din älskade Solena, bered dig själv på att se honom i bitar".

Solena sov till solen stigit och lyste henne i ögonen. Då såg hon att inte David var där och hon började leta. Det var Greta gumman som bodde där som hittade lappen.
"Ska vi ringa polisen?" frågar hon men Solena som satt sig av chock skakade på huvudet.

David vaknade nästa morgon med ett plågsamt stön. Allt värkte, brände. Han slog upp ögonen och fann sig själv i ett sunkigt rum, en källare. Han satt fast mot väggen i kedjor, kedjor med spikar på insidan och som skar in i hans händer.
Plötsligt kom en man in. "Edward..." mumlade David och han bara kom fram och flinade. "Ser ut som min fästmö kärat ner sig i dig pojk". Han sa inget mer utan högg bara tänderna i Davids hals och drack, i flera minuter tills David knappt orkade röra sig.

Solena tog sig till Edwards hus, eller ja herrgård. Den herrgården hon trodde att hon aldrig skulle besöka mer. Hon knackade på och väntade, David skulle inte lida för hennes förflutna.

Ingen öppnade, Edward var ännu i källaren och torterade David, skar honom, bet honom och slog honom. Tillslut orkade David knappt hålla ögonen öppna och andades ytligt. Då gick Edward upp och med ett flin öppnade han dörren.

"Vad har du gjort av honom?" morrar Solena fram med röda ögon och visade tänder. Hon knuffade till honom för att komma in, detta var som en ny Solena. När det gällde henne själv hade hon gett upp men inte då det gällde David.

Edward skyndade sig ner och var sekunden därefter nere hos David som jämrade sig. Han tog tag om hans huvud och då Solena kommit ner började han sakta vrida det. "Jag sliter av hans huvud, och jag har silverknivar...".