Tredje Världskriget

"Det verkar ju vara något att se fram emot." svarar Nike inte ett dugg övertygad och ser på den rosa slingan, den var fin. Hon gillade Akhitis hår, hela hon såg tuff och rå ut. Nike såg ut som en slashas i de allt förstora kläderna och det toviga röda håret.
"Jag vet inte exakt, kanske 16 och blir 17 i sommar men vet inte när." sa hon och suckade, hon visste inte vilka som fött henne eller något det var därför hon sagt att det måste vara trevligt att veta sitt efternamn till Akhiti.

Akhiti ryckte på axlarna.
"Synd, men nu måste vi planera! Hämtar du så många kuddar du kan hitta så hämtar jag filtar?"
Frågar hon mer som en beffalning.
Hennes armar ligger på kors över bröstet och trots hennes lilla kropp ser hon rätt hotfull ut. Lycklig, men hotfull...

Nike ser på henne men rycker på axlarna, hon tänkte inte på det så mycket bara nu kändes det tråkigt. Nike studerar henne, hennes korsade armar och hållning. En del av Nike vill protestera men den andra orkar inte bry sig.
"Visst." säger hon trött och suckar, i ärlighetens namn var befallningar än egna beslut enklast att fatta nu för henne.
"Från vårat rum eller från någon annanstans?" frågar hon.

Akhiti ger henne 'är-du-seriös?' blicken.
"Neeeej! Från hela huset, varför tror du annars vi börjar nu? Kom hit med dem till ett och sen äter vi lunch!" Ropar hon medans hon små joggar mot utgången. Hon börjar på sin jakt efter filtar.

"Fast det är stöld." säger Nike och ser efter henne.
"Eller låning på obestämd framtid." mumlar hon tyst fram och ser sig om som det skulle uppenbara sig en hög med kuddar framför henne. Ärligt var hon inte upplagd för detta, så hon börjar med att ta dem från deras rum.

Akhiti hittar många filtar. Hon tar någora ur vardagsrummet, ber städaren om några, och så vidare.
Det går rätt snabbt och hon kommer tillbaka före ett. Hon använder sin ensamtid till att kolla igenom ett fotoalbum från hennes barndom.
Hon sitter länge på golvet, inlirad i filtar, när hon kollar på bilderna.
Hennes föräldrar är med, hennes bror och hennes lillasyster. Hon suckar och bläddrar vidare.

Nike kommer efter ett tag, det hade tagit längre tid för henne. Hon hade frågar sig fram och hittat en del. Då hon kom in med kuddarna slänger hon dem på golvet och studerar Akhiti men kommer inte fram. Hon ville inte se och gissade att hon inte ville det heller, Nike ville inte påminnas om vad hon inte hade. Nike gissade att det var ett fotoalbum troligen med hennes familj. Hon är tyst ett långt tag.
"Ska vi äta?" frågar hon sedan, hon som vanligt var hungrig, men hennes kropp behövde all näring den kunde få för att hon skulle klara sig.

Akhiti kollar upp. Efter att studerat högen av kuddar ett tag ler hon vänligt.
"Visst!" Säger hon och reser sig upp. Hon går fram till utgången långsamt och fortsätter mot köket.

Nike besvarar leendet och går efter henne till matsalen där hon ställer sig i kön till maten. Men även här är det glasplattor och knappar och hon ser hjälpsökande på Akhiti.

Akhiti klickar på sitt 'Snow' på glaset. Då ser hon hur Nike kollar på henne.
"Tryck på ditt namn." Säger hon med en axelryckning och ett flin. Hon går sedan och hämtar maten från en lucka. Hon fick tydligen tomatsoppa idag. När hon hämtat maten sätter hon sig ner vid ett bord och äter, lite som i en skolmatsal.