(ORP) Demonernas krig

Tawny

Jag lägger huvudet på sned samtidigt som jag lyssnar på Kia, och ler. "Är du på väg till byn?" frågar jag, ler stort och skrattar sedan. "Jag också." säger jag, och tar hennes hand och börjar gå mot det håll.

Annie:
Jag satt på en sten och åt ett äpple medan fantasin rullade iväg. Kunde det vara Alice? Det fanns bara ett sätt att få reda på det. Jag vände blicken mot en bybo som verkade skärrad. Jag koncentrerade mig. Jag såg det. Scenen spelade sig upp i mitt huvud om och om igen. Min underläpp darrade av ilska när jag rusade in i Clarys stuga.
"Vad i *** har du gjort?!", fräste jag och spände blicken i henne.

Alice

"Det var han som attackerade mig först!" svarade jag.

Annie:
"Aha? Så du bara SÖG UT HANS SJÄL. Vet du vad som kommer hända? Det kommer komma fler. Vi kommer antagligen förintas, tillfångatas eller ännu värre kommer dem fråga ut oss. OCH SEDAN DÖDA OSS PLÅGSAMT!", säger jag upprört och slår ut med händerna.
"30 änglar mot få se här... En demon, två halv-blodiga och förhoppnings vis en till halv-blodig och en fallen ängel... Nej vänta, det kommer bli ÄNNU mer drama om Alex dyker upp!"

Alice

"Vadå, skulle jag ha gått eller? Eller vad skulle jag gjort?" frågade jag surt.

Jem skrattade roat.
- Åh, så det kommer fler? Bäst att vi ger oss av. Smart drag! Sa han leende.
- Vi borde gå nu genast, den där Alex får komma efter oss.

Annie:
Jag tittar på Alice och väser:
"Jag vet inte! Inte suga ut hans själ i alla fall!"
Jag vänder mig sedan mot Jem och nickar.
"Vi måste lämna något spår efter oss som bara dem kan tyda... Idéer? Helst något snabbt för vi har ont om tid..."

Alice

"Vi kan inte fly. De är många och kan flyga. Än så länge är det bara jag som kan flyga bland oss, och jag har en skadad arm. Det gör inte precis saken bättre." sade jag en aning hotfullt med en svart glimt i blicken.

Annie:
"Visst, jag kan manipulera tankar men inte så många åt gången... Så den tanken är också utesluten. Jäklar också", jag slog handen för pannan och började mumla ohörbara saker.

Jem nickade mot Annie,
- Smart! log han vänligt.
Sedan log roat, mot Alice.
- Okej, så du kan inte flyga, vad gör det? Det är inte direkt något fel på att gå! Och kommer de så gör det mig inget, jag har inte haft att på länge.