Enthopia: Luna_rav & Fellrendión

Violet ställde sig upp längst fram på båten med armarna utsträckta på sidorna och kände den sköna vinden blåsa i håret.

Det var härligt!

Violet gick sedan bara fort tillbaka till hytten och hämtade en röd bok om Enthopias historia och kulturer.

Hon satte sig sedan på en stol ute på däck och läste lite.

Efter en stund kunde Violet se några varelser som simmade efter båten. Det såg först ut som hajar och det gjorde Violet orolig.
Men när de hoppade upp i luften så kunde Violet se att det var sjöjungfruar.

Mycket vackra varelser med silverblåa stjärtar och mänsklig överkropp fast med en fena på ryggen och simhud mellan fingrarna. De hade färgglatt hår och de hade många olika ögonfärger. Deras ansikten värmde och de log brett medan de vinkade åt dem.

De följde efter båten och Violet skrattade lite lätt. Det var skönt att känna sig uppskattad.

Klockan var bara elva nu men det kändes som att det hade tagit längre tid.

En annan häftig sak är att när Violet bläddrade i boken så såg hon en bild av en jättestor guld fenixstaty som skulle stå ute i havet på en liten ö.
Bara en stund senare såg hon den statyn i havet.

(Hm, jag är inte så bra på att få en båtresa att vara intressant att läsa om, så ska vi bara skriva kort om hela resan?)

(Okej)
Mika sträckte ut handen mot sjöjungfrurna och log brett.

Efter en stund hade de en liten fika uppe på däcket. Violet åt en mycket god vaniljkaka och drack jordgubbste. Egentligen tyckte hon inte om te, men just denna sorten var okej.

Mika var inte så hungrig utan satt för det mesta och tittade ut mot havet. Det var verkligen vacker i jämförelse med där hon bor.