PRS mellan mig och Kim Potter

"Eh. Ja. Det var därför jag kom ut. Har hon någon förälder här?" Frågade jag och tittade mig lite omkring. Hur skulle jag säga det här till honom? Jag kunde iallafall se lugn och normal ut. Jag hade ett bra pokerface.

"Nej", svarade jag kort.
"Vad står på", sa jag ensligt.

"Jo, det är såhär... Nyss så stannade hennes hjärta." Fick jag ur mig. Och nu trodde han säkert att hon var död! Bravo!

----
Kim Potter

Hela jag stelnade till, jag liksom frös till is. Då plötsligt dom våldsamma ryckningarna välde över mig. Jag skakade häftigt.
"Ä--är..Jag menar hon är väl inte-", kvävde jag fram och tvingade ner gråten.

"Nej! Hon är inte död och kommer troligtvis att klara sig... Men hon slog i sig hårt i ryggraden och huvudet och mår inte alls bra nu. Killen som var här sa att hon blivit knuffad. Vet du vem som knuffade henne?" Frågade jag. Hon kunde dö men förhoppningsvis så skulle hon överleva. Det var något med huvudet.

River
Min kropp kändes som en stor isklump. Jag reste mig upp.
"Ring när hon mår bättre, eller sämre", säger jag bara kyligt och ger henne mitt hemnummer.
Jag tar på mig min jacka och går med stela steg hemåt. Vad är jag för skit egentligen?
Regnet piskade mig i ansiktet men jag tålde det, för det var det som gjorde minst ont.

Sjuksköterskan
"Eh, ja, visst. Vi ringer dig..." Fick jag ur mig innan han fick. Undrar om han hade något med det att göra? Nej, har
N verkade gilla henne så mycket... Eller? Jag ruskade på huvudet och gick in igen.

Cassi
Jag vaknade igen. Jag hade ingen aning om hur lång tid jag hade sovit... Eller hade jag sovit? Jag kände mig lite konstig. Hade mitt hjärta... Stannat? Är jag död?!?! Jag tittade mig hastigt omkring. Nej, jag levde. Tror jag.

Xander kom in i rummet.
"Hej, hur mår du?" Frågade han.
Jag ville inte att han skulle vara här.
"Bra, med tanke på att mitt hjärta har stannat en gång idag."
"Jag hörde det. Förlåt att jag inte var här." Han gick långsamt och snällt fram mot mig och satte sig försiktigt ner på sängen brevid mig.

Kim Potter

River:

Jag fick plötsligt ett SMS. Jag drog upp mobilen, SMS var från min stora syster.
Hörde vad som hänt, Xander är ju helt sjuk i huvudet! Jag kommer hem imorgon, ses då.
Hon studerade nämligen i Bryssel. Jag suckade och skyndade hemåt. Jag tog upp mobilen och skrev:
Love ya ♥
Skickade jag till Cassi och sedan skickade jag låten "Olive You"
Det är så jag känner ♥

Jag klickade på skicka och sedan somnade jag.

Jag fick ett sms. Min mobil låg på bordet. Närmare Xanderän mig. Jag såg att det var från River. Jag sträckte mig efter mobilen och då märkte Xander det. Han tog tag i den före mig.
"Vad är det för något?" Jag hade en klump i halsen. Xander skummade tyst igenom meddelandet. Sen tittade han upp på mig. Han vände långsamt skärmen mot mig.
"Vad är det här?"
Jag läste vad som stog.
Love Ya ♥
Sen ett till medelande med en låt och texten:
Det är så jag känner ♥
Nej. Jag tittade långsamt upp i Xanders ögon.
"Vad är det är?" Frågade han igen.
"Ja-jag vet inte..." Stammade jag.
"Har du varit otrogen mot mig?"
"Nej! Jag lovar, jag har inte varit det!"
"Vad är det här då?"
"Jag vet inte, han försöker väll göra något. Först gör han ju illa mig så att jag hamnar på sjukhus och nu vill han bli ihop. Jag vet inte!" Svarade jag hysteriskt och kände tårarna stiga i ögonen.
Han tittade först surt på mig men sen mjuknade hans blick och han sträckte fram handen för att torka bort tårarna på mina kinder.
"Jag tror dig, den där River är en idiot. Okej?"
Jag nickade till svar medans skuldkänslorna mot River vällde upp inom mig.

Jag drömmde om att Xander fick reda om mina känslor. I drömmen hade han läst SMS:et och sedan hoppat på mig i skolan. Nä, det var ingen dröm... För här låg jag nu och bråttades med Xander.
"Ditt lilla fula äckel!", fräste han när läraren skilde oss åt.
"Ses nörd", sa han och puttade in mig i vägen innan han gick på lektion. Så såg jag en liten blankett...
"ROMEO OCH JULIETTE ANMÄL DIG NU"