Ett plus ett är lika med fyra

Zuko släckte elden och gick fram till Aravis och log emot henne.
"känns det bättre?" frågade han och började sedan söka igenom soldaternas fickor efter något användbart.

"Mycket bättre, tack för det." sa hon glatt, rengjorde svärdet i gräset och följde hans exempel i att leta bland soldaternas fickor efter saker som kunde vara dem till användning.

Zuko nickade
"Glad at jag kunde hjälpa till" sa han och fick tag på ett papper ur en av soldaternas fickor. Han rullade upp pergamentet och såg på det.
"Verkar vara en order" sa han lågt och läste igenom vad som stod på pappret. "De är bara en av alla soldatgrupper som bränner byar" sa Zuko och såg på Aravis.

Aravis kom upp bakom honom och läste permanentet bakom hans axel och rynkade pannan till svar, fler byar? "Men av vilken anledning? Riket torde inte tjäna på att bränna byar." sa hon med något ilsket i stämman och fortsatte leta. "Pengar" sa hon och hittade en skinnpung full med mynt.

Zuko funderade, han reste sig upp och lutade pergamentet emot hakan.
"Det kan vara så att de här byarna har satt sig upp emot kejsaren" sa han fundersamt. "Jag tycker vi tar reda på det"

Aravis reser sig fundersamt upp efter att sökt igenom ännu än, "Fattigdom och usla förhållanden eller orättvisa kan få människor att sätta sig mot makten." Hon såg igen på soladaterna, de var klädd lika i ringbrynja och blå mantel. "Vi borde ta en varsin klädnad om vi behöver komma in på slottet, även om tjänare också fungerar." sa hon och såg på honom.

"Det är mycket som kan få folket att vända sig emot makten, precis som de finns mycket som borde få dem att göra det, men inte gör det" sa Zuko enkelt och ryckte på axlarna. Han såg på kläderna och började byta om

Aravis nickade och såg på kläderna, "Det finns bara ett problem." sa Aravis tyst, "Tror du de kommer ta mig för soldat?" sa hon, om än de kunde dölja brösten så kvarstod det faktum att hon ändå såg ut som en kvinna.

"Du skulle kunna vara min fånge men det beror på om du är okej med det" sa han och funderade. Han såg ut över de döda kropparna som stank av bränt kött.
"Eller så skulle jag kunna försöka agera en högre general och du min fru" sa Zuko och tittade på Aravis. Han gillade inte någon av dessa ider, men han visste inte vad de annars skulle göra.

Aravis nickade långsamt, inget av det lät lockande men som sagt nödvändigt. "Kanske enklast som fånge? Skulle jag vara din fru hade vi varit tvungna att skaffa massa kläder och vi vet inte sederna." sa hon med en rynka i pannan då hon insåg att hon måste vara obeväpnad, vilket hon inte ens var då hon sov.