The magical universe of Insipiens - The Apocalypse (privat)

Amy tittar upp på Robin.
"Jag vet inte. Robin, jag är så förvirrad" säger hon och tittar ner i sitt knä. Tröjan hon fick som förband är rött av hennes blod. "Och rädd" hon säger det tystare än det första.

((Usch vad kort...))

((I don't think so... XD))

Robin slår sig ned på en stol bredvid henne och lägger stödjande armen om henne. Vem är inte rädd? Men med tanke på det blodiga temporära tryckförbandet som Amy har runt benet är det inte förvånande att hon är rädd.
"Man måste väl tänka positivt." Svarar han med ett svagt leende.

((Det kändes så xD mobilens fel xD))

Amy tittar på Robin.
"Ja, jag antar det" säger hon. Men tanken på vad som kan hända dem lämnar inte hennes huvud. Vad som kan hända henne, och Maudie. Och vad som kan hända Robin. Hon vill inte tänka på det, men kan inte undgå det.

Robin möter hennes blick.
"Då låter inte speciellt övertygad." Säger Robin med en liten förstående min. Men det är stora chanser för att någon av de kommer dö. Det är troligen en av hans största mardrömmar, att Amy eller Maudie dör.

Det är för att hon inte är helt övertygad.
"Jag gör mitt bästa" säger Amy och tittar in i Robins ögon. Hon har aldrig sett in i hans ögon på det här sättet förut, aldrig riktigt sett hur fina de var.

"Det duger nog." Svarar Robin med ett leende, även om det bleknar svagt när han möter hennes blick. Hon har vackra ögon, förtrollande på något sätt. Vad håller han på med? Tanken som avbryter honom ändrar inte speciellt mycket med honom för stunden.

Amy ler tillbaka.
"Robin" börjar hon. "Det var modigt av dig, det där med de där eh...sakerna"

"Det var inte jag som valde att göra det." Svarar Robin förläget. "Buck är väldigt övertygande." Fortsätter han förklarande, han kan aldrig ta åt sig äran. Det går bara inte, dessutom var han livrädd, inget annat.

"Jag tycker ändå att du var modig" säger Amy och slår ner blicken. Hon känner rodnaden i ansiktet. Å varför nu?

"Uh-huh." Säger Robin.
"Bara gör det." Säger Buck plötsligt, i hans huvud. "Kom igen, ge henne en snabb kyss och stick." Fortsätter rösten och Robin låter sig nästan övertalas. Till slut öppnas dörren. Tjejen med slagträt kommer in.
"Du, Rob, vi ska checka vinden hänger du med?" Säger hon och Robin har ingen aning om när han började kallas Rob av henne.
"Visst." Svarar han och reser sig, tjejen vänder sig om och innan Robin rest sig helt pussar han snabbt Amy på pannan och försvinner ut ur rummet med blossande röda kinder.

(Ah, almost. XD)