[Privat roll för AlexZz och Hope Potter <3

"Du måste om du vill bli bra.." Inflikade jag och log.
"Precis." Sa Miranda bestämt men väntade fortfarande på ett svar från JJ.

JJ överväger att protestera innan hon tar soppan och börjar äta.
"Jag undrar när jag fick nya föräldrar..." mumlar hon roat och Miranda lägger surt armarna i kors.
"Fröken Negativ kan ju sluta upp med att säga emot." Svarar Miranda bistert.

Jag brast ut i ett gapskratt över hur absurd situationen var, JJ såg faktiskt ut som en grinig liten treåring, fast med ett leende förstås, och Miranda var inte bättre, hon såg ut som om hon tänkte säga något i stil med "GÅ UPP PÅ DIT RUM, UNGA DAM!".
"Vad är det för fel på honom nu?" Frågade Max och log mot de andra.

"Jag tror han skrattar åt situationen." Svarar JJ genast och äter snabbt upp det sista innan Miranda börjar skrika åt henne eller något. Miranda flinar nöjt.
"Duktig du." Säger Miranda skämtsamt och mammigt på samma gång. JJ kan inte låta bli att skratta.

"Åh gud." Säger jag när min skratt-attack hade lagt sig. "Men nu måste vi sova." Sa jag bestämt och la mig i min sovsäck, Max sov i tältet, och tittade ut över vår grotta.

Vi hade letat igenom varje millimeter av den för att upptäcka hjälpmedel eller faror men hittade inget utom att det finns en extra utgång som är osynlig från utsidan, till och med när man går i den. Vi hade lagt oss med tältet i mitten, jag vid den hemliga utgången med vattenfallet mot min rygg när jag tittade mot elden och Miranda och JJ på andra sidan brasan, med en av de tre väggarna mot ryggen, likaså hade Max det. Vi låg så långt från den ingången vi först gick igenom som möjligt och hade hästarna därute i en glänta man kom till från den hemliga utgången som var fullt osynlig för alla som inte stod där, vi hade satt ett staket runt för att hålla vilddjur borta. Om någon kom kunde vi fly till ett annat svåråtkomligt ställe vi hittat.

JJ somnar inte. Hon har otroligt svårt för att sova. Ibland brukar hon svimma av ren sömnlöshet och det är inget hon är stolt över precis. Därför försöker hon verkligen sova. Hon börjar irriterat räkna får när inget annat verkar hjälpa. Det hjälper inte heller och JJ är ändå orolig att hon ska drömma mardrömmar om hon somnar. Till slut somnar hon iallafall och drömmer en mardröm om isoleringen. Hon drömmer utan ljud men hon kryper sakta ihop för att skydda sin kropp mot slagen som egentligen inte kommer. Sömnen, den enda gången hon inte ler medvetet.

Jag drömde en orolig dröm om hur polisen hittade oss, och mördade oss som straff. Jag vaknade runt halv två och gick upp för att se till hästarna, de mådde bra.

JJ vaknar, märker att hon är ihopkrupen och reser sig. Zack är borta, men hon hör hans steg längre bort så han är antagligen inte i någon större fara. JJ går åt andra hållet ut till vattenfallet och försöker irriterat ta bort känslan av slagen och att vara iakttagen från kroppen. Det skrämmer henne och hon är skakig. Hon ler inte heller och just nu kan hon nog avvika från faderns råd. Bara för någon minut.

"Hej gubben.." Sa jag lugn och klappade King på mulen medan han frustade gillande. "Här kan vi nog gömma oss ett tag. De skulle aldrig leta vid en gammal ravin där de flesta dör.. Imorgon ska vi nog tvätta undan blodet så att de inte kan spåra oss.. Och så kanske vi kan göra det enklare att bo här eller att fly härifrån.. Vi kanske till och med kan leta efter mat som fisk eller till och med bada!" Jag var utom mig av hur fritt det var här ute.. I fängelset fick vi knappt göra någonting..

(Jag finner det mycket roande hur JJ och Zack egentligen är väldigt lika men ändå otroligt olika. XD)

JJ begraver ansiktet i händerna och funderar på att strunta i omgivningen ett tag. Det hade fungerat, om inte vattnets brusande hade varit så jäkla starkt. JJ svär tyst över det och börjar långsamt ta sig bort från grottan. Hon är fortfarande skakig och det stör henne ganska mycket men att ignorera det gör inte hela saken bättre, tror hon.