Hope is the only thing stronger than fear..~The Mugglis Games

Lucy och Rose du är en snel hest. :3

^ Ajj novv xDDDDD ♥

[Dsm ♥]

Dag 4: Del 2

Emme Lestrange skjuter iväg en pil, som träffar en liten ekorre. Hon ler nöjt och plockar upp ekorren. Men hur ska hon äta den? Hon kan absolut inte starta en eld, för då skulle de andra fyra som är kvar veta vart hon är.
Men å andra sidan så är hon mycket starkare än de andra, så hon skulle lätt kunna försvara sig. Men de kanske tror att det är en fälla, och bestämmer sig för att inte komma? Hon suckar och sätter sig frustrerat ner på marken för att tänka.

Deathless känner hur både kvistar, grenar och buskar smiskar henne när hon rusar igenom den täta skogen. Det bryr hon sig dock inte om, hon får ha hur många rivsår som helst bara hon kommer undan målbålgetingarna. Mitt i sitt springande så ser hon en sjö i ögonvrån, den som hon har letat efter, och springer dit. Hon hoppar genast ner i vattnet och håller andan.
När hon är säker på att målbålgetingarna har försvunnit så simmar hon upp till vattenytan igen och klättrar upp på land. Hon böjer ryggen lite och placerar händerna på knäna samtidigt som hon flåsar högt.

MissFniss tittar förskräckt på målbålgetingarna som Deathless hade tagit med sig till sjön. Hon klättrar tyst upp ur vattnet och backar lugnt mot skogen, med blicken fäst på getingarna.

mine, som fortfarande var fast besluten vid att hitta broccoli, spärrade upp ögonen då hon såg något lite längre bort. Mörka moln? Vänta lite, kan det betyda...? Hon reste sig genast upp och sprang dit så fort hon kunde. Hon hade rätt, det regnade! Hon fortsatte mot regnet men ångrade sig sedan rejält. Det var syrregn. Hennes hud började fräta och hon skrek hysteriskt när hon försökte springa bort från regnet.
Snart hade hennes hud blivit så förstörd av regnet att hon föll ihop ner på marken i smärta. Vad hon inte visste var att det var för sent för henne, hon kunde inte räddas.

AlvaRawenclaw pustade belåtet ut efter att ha ätit en skiva av det mörka brödet. Hon hade precis lagt sig ner i sin värmeabsorberande sovsäck när hon hörde en kvist gå i tu. Hon tog snabbt på sig sina mörkerglasögon och vände sig åt det hållet som ljudet kom ifrån. Till hennes förvåning låg det en sponsorgåva precis under trädet som hon hade klättrat upp i tidigare idag. Hon sträckte sig mot gåvan och öppnade den så snart som hon hade fått tag i den. Det första hon gjorde var att läsa lappen som låg där i.
''Var sparsam, sponsorer växer inte på träd. /En välvillig'' stog det på den lilla lappen. Hennes blick gick från lappen till den lilla asken. Hon öppnade locket och kände genast igen det, det var läkande salva! Hon hade lärt sig om det på träningen förut och visste att det skulle bli användbart så småning om. Nationalsången började spelas upp och hon tittade upp på himlen för att se vilka det var som hade dött den här dagen.

Döda i detta kapitel:

Yay ;D Jag lever

Awesome ♥

Jag hoppas att snelhesten Alva vinner c:

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥kärlek på dig♥♥♥♥

Jättebra kapitel c:

^ Nej, tjärlek på daj ♥♥♥♥♥

Superbra skrivet!
Och jag lever =D

Jättebraaaaaaaaaaaaaa!

Jag hejar på Alwa!