Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Jag har vetat det i någon vecka nu min älskade. Jag ville inte göra nyheten när vi fortfarande var på jagkt efter Zydar." Hon log mjukt och smekte sin mage.
"Jag ville att det skulle bli speciellt."

Roy drog henne till sig för att krama om henne. "Vår lilla familj. Ska bli ännu större! Vi behöver ett större rum.", tänkte han högt och insåg vilka förändringar de var tvungna att göra. Han försökte räkna ut utrymme, mat, kläder. Det skulle bli en del. Det var inget de inte hade råd med. Piraterna var förmögna vid det här laget. Sedan hade de ju huset också. Där skulle de växa upp. Där fanns plats. "Bäst jag gör i ordning i hemmet för den lille då snart.", log Roy och nickade åt nyheten. Han var glad, trots att han såg allt jobb de hade framför sig.

"Älskling vi har ett hus. Vi kommer få plats." Hon kysste honom på kinden.
"Och på tal om huset." Hon såg in i hans ögon.
"Du kommer hem ikväll." Viskade hon mjukt. och tog hans ansikte med sina händer.

Roy nickade. "Ja, jag kommer med sedan." Han tog hennes händer från hans ansikte och böjde sig fram för att kyssa hennes kind. "Vill du ha något? Jag ska beställa något mer att dricka."
Han såg över axeln mot Miliah för att börja röra sig mot värden igen.

"Vad sägs som mat och rom för att fira?" Hon kysste honom.
"Vi har all tid i världen." Hon log mot honom och smekte sin mage.

Roy nickade till Miliahs önskan och gick för att beställa. Han kom tillbaka med en bricka med flaskor och mat. Det hade inte gått länge att vänta, då köket verkade ha full rulle att servera hela besättningen.
"Här.". Han satte ner brickan på bordet och slog sig ner bredvid Miliah. Han såg på Kiliah igen. "Förlåt, Kiliah, ska vi spela nu?" Han tog fram kortleken igen och började att blanda den.

Kiliah log mot dem och nickade.
"Gärna." Hon åg mot Miliah och log mot henne.
"Man får gratulera." Hon såg sedan oroad ut och lade handen mot magen.
"Gravid?" Hon såg mot Ethan.
"Hur länge var jag borta?"

Ethan såg på Roy när han började att dela ut korten men vände sig med en bekymrad blick mot Kiliah när hon verkade ha återfått minnena med Zydar. Eller iallafall graviditeten. Ethan gillade inte det och ville utropa att den dåren skulle allt få betala för det han gjort mot hans familj, men han hejdade sig. Kiliah hade inte sagt något om Zydar. Bara ordet. Gravid. Han knöt näven och bankade den i bordet med frustration och skakade på huvudet. När han hade samlat sig såg han mot Kiliah igen. Han var ju inte säker på vad hon trodde och inte. "Det är bra nu. Glöm det där.", sa han med en suck och lät slut på rösten. Less. Han vände sig mot Roy igen och log påtvingat. "Seså, spela ni."

Hon satte sig intill Ethan och lutade sig mot honom och log.
"Jag är så förälskad i dig. Att du kidnappade mig var väl tur? Sammi skulle inte blivit till annars." Hon skrattade mjukt

Ethan sneglade åt Kiliahs håll och lutade sitt huvud mot hennes när hon höll sig nära honom. Han log och pustade lättat ut att hon lämnade diskussionen om hennes tid från sin familj.
Roy verkade dock otålig och hade inga som planer att bete sig på något annat sätt mot Kiliah bara för att hon varit borta en längre tid. Han var inne på att spela.
"Här, Kiliah, du måste slänga kort, sen kan vi börja spela." Han knackade med fingertoppen över korten som han lagt fram till henne för att visa att hon skulle plocka upp de i sin hand.