prs yehet & kkaebsong

Som vanligt börjar hjärnan att vrida på sjuttonåringens agerande. Hur den äldre släpar på benen och svansen hänger neråt, kanske Zihao vill vara kvar i köket.. inte vara med Joshua. Sextonåringen slänger sig ner på den vinröda skinnsoffan.
"Förlåt, du kan alltid stanna där om du vill."

Joshuas ord fick Zihao att känna sig ännu mer modfälld. Nej, han ville inte stanna i köket, han ville vara där sextonårongen befann sig. Med ett smidigt skutt, hoppade han upp i soffan och rullade ihop sig delvis över pojkvännen. Sedan ändrade han sig och klättrade ännu längre upp över den andre så att han låg helt på honom. De mörka ögonen studerade den yngre, återigen oroliga. Hade han gjort någonting fel? Tanken tvingade sig hela tiden tillbaka in i huvudet. Det kändes som om han gjort det, men samtidigt kunde han inte sätta fingret på vad han kunde ha tänkas gjort.

Blicken vilar på den äldre i tystnad, försöker att avgöra vad det är Zihao tänker på. Än en gång för sig armarna om den andre eleven, kramar om honom och gömmer ansiktet i pälsen. För där är han säker. Det sista Joshua vill är att sjuttonåringen ska tro att han gjort något fel, för det har han verkligen inte, han kan endast skylla på sig själv.
"Du har inte gjort något fel.." försäkrar Joshua med ett magert leende, ser in i brasan där flaskorna slår, prasslande får det hela ytterligare lite mysigare. "Vill du se på något? En film kanske?"

Vad i helskotta var en film? Lätt förvirrad, lät han huvudet falla på sned. Det var ett ord sjuttonåringen aldrig stött på tidigare, kanske eftersom han var född och uppvuxen i en renblodig familj? Eller så kanske han som vanligt bara var otroligt korkad. Men om det, filmen, betydde att de kunde stanna i den positionen de för tillfället befann sig i, så var han mer än gärna villig att ge det ett försök. Han älskade när Joshua slingrade armarna om honom och framför allt faktumet att han inte skydde Zihao. Att den yngre begravt ansiktet i pälsen måste även betyda att han åtminstone luktade helt okej.

Läpparna spricker upp i ett leende när Joshua granskar den andres förvirrande ansiktsuttryck.
"Åhh.. om du inte vet vad det är, så här vi en hel del att se på under lovet." Påpekar sextonåringen och börjar försiktigt att klia Zihao över huvudet och öronen. Jo, det finns massvis av filmer som de kan sysselsätta sig med att se, väldigt, väldigt många. "Vad gillar du för genrer Zihao? Komedi? Skräck? Fantasy? Deckare?"

Ännu en gång fann Zihao sig själv vara väldigt förvirrad. Genrer? Hade de där filmerna olika genrer? Han slöt ögonlocken, njöt av Joshuas bröring samtidigt som han funderade vidare över saken. Sjuttonåringen hade ju aldrig varit speciellt mycket för att läsa, men när han väl läste något skönlitterärt så var det väl mest skräck som gällde. Trots att han var feg så låg det någon skräckblandad förtjusning i att bli skrämd. Långsamt öppnade han ett ögonlock och betraktade sextonåringen, puttade lite på honom med nosen. Så länge de kollade tillsammans spelade det nog ingen som helst roll vilken genre de valde.

Joshua granskar den äldre ansiktsuttryck med rynkade ögonbryn, en skräckfilm kanske skulle få ihjäl dem... Men varför inte?
"Vi tar en skräckfilm." Säger sextonåringen och börjar sätta på Netflix, för att sedan kolla på olika skräckfilmer, vilken ska man ta?

Zihao, som egentligen inte riktigt brydde sig om vilken slags film de kollade på, fortsatte att putta på Joshua. Uppmärksamhet var någonting som den äldre krävde, speciellt eftersom sextonåringen för tillfället ägnade allt intresse åt skärmen framför dem. Med ett tjurigt läte slog han löst till gryffindoreleven med tassarna. Kolla på mig istället, jag är mycket roligare än den där...manicken. De mörka ögonen var nästintill anklagande. Sjuttonåringen kunde inte hindra sig själv, speciellt inte eftersom allt han ville göra var att mysa.

"Vi ska mysa.. ska bara slå på filmen." Mumlar Joshua med rynkade ögonbryn, stirrar blint på den äldre. "Du är urgullig, det vet du. Men det ger dig inte rätt att slå mig Zihao, nope." Han lämnar en liten puss på sjuttonåringens nos innan han slår på the shining. "Sådär, ditt tålamod är inte det bästa." Med ett leende virar han armarna om Zihao och gömmer ansiktet hos hans yviga nacke, fingrarna kliar honom mellan öronen.

Det var mycket riktigt, Zihaos tålamod var nästan icke existerande. Speciellt nu när han verkligen, verkligen ville gosa ner sig i Joshuas famn och ha det bra. Det förtjänade de båda - en lugn stund utan alla självdestruktiva tankar. Och han tyckte visst att han hade rätt till att slå löst på den andre, åtminstone om det skyndade på processen. Han stack ut tungan mot sextonåringen, lipade retsamt innan han vände ögonen mot skärmen. Usch, filmen skulle säkert göra honom alldeles knäpp. Sjuttonåringen var ju trots allt världens fegaste varelse.