Sjunde året på Hogwarts

(Söta drömmar ♥ vi hörs i mon ♥ jag gillar Lucius egentligen så jag kan ju inte göra honom helt ond )

vi gick mot butiken och Lucius la sig taksamt ner på soffan och jag satte mig bredvid honom på en stol och Draco satte sig bredvid mig
"Cara har du inte nån dryck, han har säkert förfärligt ont" sa Laura och jag ryckte till och tog upp den gröna drycken och räckte över den till Lucius som grymtade tacksamt och svalde den i ett svep och jag såg orligt på honom, han stirrade upp på Charlie
"Inget att tala om" sa han och slöt trött ögonen
"Klart det är" sa Fred
"Ja du räddade oss fast du hatar oss" sa George och jag såg på dem och skakade på huvudet, ville inte Lucius prata om det så var det ingen mening att säga något förens han började. de andra såg oroligt på honom
"Kommer han klara sig?" sa Fleur oroligt
"Jag tro det" sa Bill till sin hustru
"Jag trodde aldrig han skulle göra något sådant" sa Charlie till sina syskon
"Ni vet om att jag fortfarande kan höra er, även om jag har stängda ögon?" sa Lucius och de tystnade och jag såg på honom
"Hur mår du?" frågade jag lite oroligt och såg på honom och han öppnade ögonen
"Är du orolig för mig härskarinna?" sa han lite roat och jag log åt honom
"Tvininga mig inte att slå dig" sa jag och nickade sedan "Det är väll klart att jag är orolig, jag har ju lovat att hjälpa er och det gick ju inte så bra. det här är andra gången du räddar mitt liv" sa jag och såg tacksamt på honom
"Du har räddat båda mina barn, mer kan jag inte begära så oroa dig inte så." sa han och drog efter andan när det gjorde ont och jag såg på honom
"försök sova lite" sa jag och han nickade och jag såg på de andra
"Jag tror det är bäst i fall vi lämnar honom en stund" sa jag och de nickade
"Jag stannar" sa Draco och jag log mot honom och kysste honom innan vi lämnade rummet och gick ut i butiken
"Tänk att han tog i mot förbannelsen utan att tveka" sa Fred imponerat
"Ja jag trodde han var en feg djävul" sa George
"Nej Lucius har aldrig varit feg, han är bara lite speciell" sa jag lätt och de nickade fortfarande chockade över vad han gjort och jag var glad över att jag var okej och nu släppte chocken att jag faktiskt kunde ha dött, jag sjunk ihop på golvet o tårarna började rinna och de andra tittade förskräckt på mig
"Det är ingen fara" sa jag tyst och tvingade mig själv att sluta gråta och torkade tårarna. jag höjde blicken och log lite sedan
"Så ska vi se på butiken?"

Vi gick ut ur rummat och jag såg på Cara.
- Jag förstår inte vad du tänkte på när du tänkte ta emot förbannelsen, ingen av oss skulle ha kunnat rädda dej.
Och sen skulle vi garanterat bli fångna, jag är glad att du ville göra det för oss.
Men jag är glad att någon annan fick den så att vi alla överlevde och det kommer ju även Lucius att göra, sa jag och såg på henne och hjälpte henne på fötter och vi gick ut i butiken.
- Här är den, sa Fred med ett leende precis som ingen av oss skulle ha sett den förr.
Jag log mot honom men sainget utan vi gick runt i butiken och tittade på allt.

"Jag tänkte inte alls, jag han knappt reagera" sa jag lite förvirrat "jag måste prata med pappa om hur han behandlar Lucius!"
de andra såg på mig men sa inget. Lucius förtjänade bättre! jag tog i mot Lauras hjälp och log mot henne. jag såg på allt i butiken och en hel del av sakarna fick mig att skratta.
"Hur går affärerna då?" frågade jag George och tänkte på dödsätarna
"Det går faktiskt helt okej, vi har dolt affären för dem och folk transfererar sig in i butiken" svarade han och jag nickade och såg på alla saker
"Vill ni ha varsin pygmepuff?" sa Fred och jag nickade och tog upp en liten grön en
"Du kan ju döpa honom till Lucius" sa George roat
"Jag tror inte Lucius skulle uppskatta det" sa jag lätt
"Nej det skulle jag inte" hörde jag hans röst bakom mig och vände mig om och såg på far och son, och gav dem varsin stort leende
"Hur mår då?" frågade jag lätt
"Jag överlever" sa han lite roat och jag nickade och gick fram till dem
"Måste du också skaffa en? räcker det inte med Viole?" klagade Draco och jag skrattade lite och såg sedan på Lucius
"Ta det lugnt nu! jag vill faktiskt ha min svärfar på bröllopet" sa jag och log mot honom
"Det vore en ära, härskarrina" sa han och försökte buga
"Sluta nu Lucius! för hundrade gången sluta buga och kalla mig härskarinna för då förhäxar jag dig själv" sa jag och log mot honom och han nickade kort och jag gick fram till honom
"Lova att du är försiktig och ta det lugn de närmaste dagarna. jag ska prata med pappa med" sa jag och gav honom en tacksam kram och han besvarade den lite stel men log
"Jag vore tacksam för det och det är inget att tala om" sa han och nickade sedan mot familjen Weasley "På återsende"
sen var han borta och jag tog Dracos han och log innan ajg vände mig mot de andras håll. jag såg deras förvånade ansikten och skrattade lite
"Ni skulle se er själva" sa jag
"Ja men det där var Lucius Malfoy och idag har han nog brutit mot varje regel som han verkar ha" sa Bill och de andra nickade
"Ja han verkar ju ha känslor" sa Charlie
"Ja han verkar ju inte alls elak" sa Dean
"Ni vet om att jag är hans son va?" sa Draco lite roat och de tystnade
"Nej men Lucius är inte alls som ni tror, han gör bara som så många andra och lever det livet han har fått." sa jag lite sorgset och såg på Draco och jag såg sorgens i hans ögon och kramade honom lätt och han nickade
"Så ska vi stå här hela dagen?" frågade Blaise

Jag log mot Fred och tog en röd pygmepuff.
- Min ska heta Lancelott, snart har jag alla mina riddare, sa jag med ett flin mot Cara och vände mig sedan om när Lucius och Draco kom ut.
Jag såg på honom och han verkade må bättre.
Själv blev jag inte alls förvånad att Lucius var som han var.
Allt är inte vad det såg ut att vara och det hade jag lärt mig på sista tiden.
Lucius gick och jag såg på Blaise.
- Vet inte det verkar ju lite öde här, finns det någon butik som är öppen? Ja förutom i Svartvändargränd då?, sa jag och såg på de andra och satte Lancelott på min axel.

(vrf säger vi aldrig godmorgon eller god dag? Jag menar vi säger ju god natt xD jag tänker börja med det :p god förmiddag ♥ )

"jag tror inte vi ska gå till Svartvändargränd, jag tycker vi har haft nog med äventyr för idag" sa Bill och jag nickade
"ja jag vill helst undvika fler dödsätare" sa jag roat
"visst ja, vi glömde tacka dig för att du skyddade oss" sa Charlie
"äh det var inget, jag har ju lovat att skydda er" sa jag och log
"det var det visst! Du kunde ha övergivit oss eller så kunde du dött för oss" sa Fred och jag såg på dem
"klart jag inte överger er! Vi är ju vänner! Och ja... Jag dog ju inte" sa jag
"nej men du kunde!" protesterade George
"kanske det men kan vi prata om något annat nu" sa jag och ville helst inte tänka på vad som kunde hänt! Och de nickade
"vi kanske ska åka hem och äta middag?" sa Fleur och såg på oss

(God förmiddag, nu är det snart slut på föreläsningen så då loggar jag in senare efter lunch )

Jag log glatt mot Cara och nickade sedan ot Fleur.
- Japp vi åker hem och äter, sa jag glatt ochvi transfererade oss hem.
Molly kom oroligt ut på gårdsplanen och såg på oss.
Ni är på förstasiden mot de som ska fångas in, sa hon mot alla tom Draco, Cara och Blaise.
Hon höll i ett nytt nummer avThe Daily Prophet.
Vi satte oss ner vid köksbordet och öäste den med oroliga blickar.
- De har satt en summa galleoner på oss för de som fångar oss, sa Charlie oroligt och såg på oss andra.

(haha duktig du är o sitter på MP i skolan xD okej )

jag mötte Molly blick och tog lugnt tidningen och skrattade lite
"Jag skulle vilja vara med när journalisten behöver förklara för pappa att hans artikel har fått mig tillfångatagen och kanske dödad" sa jag och satte oss vid köksbordet och jag såg på de andra
"Jag ska prata med pappa! jag ska se vad jag kan göra" sa jag och ställde mig upp
"Ska du åka nu?" sa Charlie lite förvirrat
"Ja det är lika bra, jag behöver prata med honom om Lucius med" sa jag och Molly såg på mig
"Lucius? Lucius Malfoy?" sa hon och jag nickade
"Förklara ni för henne så ses vi om en stund" sa jag och transfererade mig hem till huset och som av en slump låg jorunaslisten på golvet och skrek i plågor när pappa torterade honom. jag klev bara över honom och pappa såg på mig
"Något som är fel?" frågade han utan att ta blicken från mannan
"Ja men du verkar ta hand om det just nu" sa jag och väntade tills pappa var klar
"Bella" ropade pappa och hon kom snart in
"Hej min lilla vildkatt. är du fortfarande arg på mig?" frågade hon försiktigt och såg på mig
"Nej då" sa jag lätt och hon sken upp och tog sedan med journalisten och försvann
"ja det var ju faktiskt inte mig som jag ville prata om" började jag och pappa såg intressant på mig och slog sig ner i stolen "Jag ville prata om de andra personerna som är på framsidan! jag vet att du inte gillar Weasley men de har alltid varit snälla mot mg och jag har alltid varit välkommen dit så du kan väll åt minstone ta bort dem från förstasidan?"
"Du vill inte att jag slutar jaga dem helt?" sa han lite förvånat
"klart jag vill men jag vet att det är en omöjlighet" sa jag roat och han nickade
"Jag ska se vad jag kan göra, jag antar att det gäller Malfoy och Zabini med?" sa han och jag nickade
"Jag vill prata med dig om Lucius också" sa jag och berättade vad som hänt idag och sedan om mötet med Grårygg och han såg lite häpet på mig
"De va som" sa han och log sedan "Verkar som jag missbedömt Lucius. jag ska ta hand om det" s
jag ställde mig upp och log
"Jag visste att jag kunde lita på dig. men jag måste åka tillbaka nu. vi hörs snart" sa jag och gav honom en kram och transfererade mig tillbaka till Kråkboet som hoppade till lite när jag landade i deras hus men jag log
"Han skulle ta bort er från första sidan, det var allt jag kunde göra" sa jag och satte mig ner
"Det är ju i alla fall bättre än nu" sa Charlie och jag nickade
"Vad sa han om min far?" frågade Draco lite oroligt
"Oroa dig inte, han skulle belöna Lucius" sa jag och Draco andades ut och jag såg på dem och de stirrade lite på mig
"Vad?" frågade jag lite förvirrat

Cara transfererade oss iväg och vi berättade för Molly om allt som hade hänt och att Lucius hade räddat oss alla.
- Jag har missbedömt honom helt, sa Molly och satte sig chokat ner.
- Det är väll lugnt vem har inte gjort det med alla, sa jag och såg på henne.
Cara kom tillbaka och jag log mot henne.
- Tack, ska du ha du kan verkligen ordna upp allt, sa jag glatt och såg på de andra.
- Att du kunde ordna allt sådär och bara prata med honom, sa Fred förvånat mot Cara.
- Och att han bara bestämde sig att sluta sätta ut oss i tidningen, hur bar du dej åt egentilgen, sa Charlie och såg på Cara.

( Jag är jätte duktig på lektionerna , de blir längre inlägg senare sitter och pluggar nu ♥ )

(haha jag ska inte säga något, jag lyssnar inte alls på mina lektioner xD okej då hinner jag skriva på min FF o lycka till med pluggandet ♥ )

Jag log mot dem
"jag har mina metoder" sa jag och gav dem ett mystiskt leende och de tittade lite förvånat på mig "okej jag bara bad honom"
"det är svårt att tro" sa Fred
"Cara är hans enda svaghet" sa Draco och jag nickade
"det är därför jag har fått lära mig så mycket, så jag kan skydda mig själv" sa jag och de nickade
"det är ju ganska logiskt" sa Charlie
"ja och det är inte konstigt att det har varit en hemlighet. Jag menar tänk vad folk hade försökt utnytja det" sa Bill och jag nickade lite svagt
"kan vi prata om något lite gladare. Jag vill helst slippa tänka på vad som kan hända om folk faktiskt får tag på mig" sa jag o rös lite
"förlåt Cara" sa Molly och jag nickade "så är ni hungriga?"

- Ja mat låter gott, sa jag glatt för att få bort den dystra stämningen.
- Vad vill du ha hjälp med?, sa jag och vi alla vände oss mot Molly.
- Vi kan väll äta ute, sa Charlie och han drog med mig ut i trädgården.
Där vi frammande bord ur tomma intet och ställde det på backen.