Skriva av sig-tråden

Jag saknar dig.
Jag hatar dig.
Jag hatar mig.
Jag älskar dig.
Jag hatar att du inte förstår.
Jag hatar att jag var så DUM.
Jag hatar att du ÄR så dum.
Gurka är gott.
Jag dör inombords.
Jag saknar dig.

Skolan_dödar_mig_långsamt
jag orkar inte det här, it's too much

Jag vet hur det känns. Här är det chill, men kommer ihåg förra året. Stannade upp halva nätterna med pluggandet och pluggade det första jag gjorde när jag vaknade... och när jag kom hem från skolan. Men något jag lärde mig:
1. Skriv upp vad som MÅSTE göras
2. Organisera allt skolarbete
3. Hitta de små saker som gör att du kan plugga bättre; ex. kallt/varmt, städat/stökigt, mycket ljus/lite ljus, frisk luft?
4. Gör inte som alla säger att plugga det första du gör. Kom hem, landa, ta en frukt drick en kopp te andas och ta det bara lugnt. Stoppa lurarna i öronen och spendera 20 minuter med att bara slappna av.
5. Sätt inte igång TV eller dator om det inte är nödvändigt. Ska du skriva någon uppsats eller liknande leta upp sidor på internet lämna dem uppe i flera flikar och stäng sedan av internet.
6. Stäng av alla störande ljud, mobilen, msn, skype m.m (bör inte beövas om du stängt av internet)
7. Hitta ett sätt som du lär dig bäst på; ex. lyssna på någon speciell musik, använd olika färger, eller dra paralleller till andra saker (harry potter? )
8. Gör allt till en vana!
9. Sätt upp lappar där du pluggar med uppmuntrande saker; "Du är bäst" "Gör ditt bästa, det är allt som krävs" m.m

Detta hjälpte mig, lycka till med allt. Du är bäst! ♥

Det borde inte vara lagligt för psykologer att fråga om man ibland känner att man inte vill leva. Det borde inte det. Och kunde hon inte tagit upp att hon i hemlighet diagnostiserat mig i hemlighet, och inte säga det direkt till mamma och inte mig, jag vill väl också veta huruvida jag har en depression eller inte. Kunde hon inte sagt det?
Kan de inte sluta oroa sig? För det är ingenting, det är bara jag som är dum i huvudet och gör alla oroliga och arga på varandra på grund av det här. Jag orkar inte.

förlåtförlåt

Men om du inte tycker om det, säg till din psykolog! Hon kan ju ingenting veta om du inte förklarar hur du känner och tycker angående det hon har gjort. Det första du bör göra när du försöker lösa problem är att alltid berätta vad problemet är, det är liksom det grundläggande!

Att de oroar sig är ett tecken på att de bryr sig, på att de älskar dig. Och det är alltid tryggt att veta att folk faktiskt hyser kärlek till en. Men om du själv anser att det inte är någonting att oroa sig för, bör du självfallet prata med dem om saken och få dem att förstå. :-)

Lycka till!

Din psykolog bryr sig, kanske var det därför som hon sa det till din mamma. Jag kan förstå att det känns sjukt jobbigt, men du har de som verkligen bryr sig om dig. Ta vara på det.
Det finns så många här, speciellt i min skola, som inte har någon. Den ena efter den andra har gått bort, droger tas hela tiden, främst för att ingen har någon.
Förstår verkligen din frustration av att inte veta och hade jag varit i dina skor vet jag inte alls hur jag skulle ha hanterat det. Men du är stark och klarar det här! Prata med psykologen din och tänk på att alla de som du nu tycker är jobbiga och som du känner att du göra ledsen/arga/oroliga, de bryr sig bara om dig. Och det är du värd.
< 3

Jag vet att det känns som om att det är ett helvete,vilket det är. Men det är nödvändigt att det ska utföras. Du kommer att ångra dig om du inte går ut skolan.♥ HÅLL UT

Okej, nu ska vi se om jag får ihop det eller som det blir massa svammel.
OBS! Läs ej detta om du inte tycker om såna som hakar upp sig på vitsord.

Gällande vitsorden har jag alltid haft för stora krav på mig själv, men det blir bara värre när det händer det som hände nu.
Jag, bäst i klassen på alla ämnen. Enligt klassompisarna ja.
Idag fick jag 9 (berömliga) på ett huslig ekonomi prov, jag var nöjd, först. FÖRST, lägg märke till det ordet. Jag var nöjd FÖRE jag blev hånad för att tjejen-som-har-svårt-i-alla-ämnen fick bättre än mig, ett halvt vitsord!
Hur idiotisk får man bli?
Håna mig för att jag inte fick bäst i klassen?
Jag var nöjd, fick tredje bäst, men ändå måste de hålla på sådär...
Jag blir ledsen...
och sätter större krav på mig själv.

ignorera det så gott det går
jag har blivit utsatt för samma sak
dom har skrattat, hånat allt man kan tänka sej under de senaste åren
håll humöret uppe
så länge du är nöjd så är allt bra

Säger som mina kära klasskompisar Säffleborna: Jag örker intä dätte.
Haha humörsvängningar </3
Orkar inte städa mer när småsyskonen ändå bara skräpar ner över allt direkt igen, en halv dags arbete förstört i onödan ;<

Och jag örker intä att min idrottslärare kommer hata mig ännu mer än vad han redan gör för att jag måste ta ledigt i morgon från dagens sista lektion som är idrott för att hälsa på syrran på sjukhuset.
NEJ, han kommer inte förstå, han kommer tro att jag skolkar.
He just hates me that way xC